Christina och Martine fortsätter arbeta med en av förutsättningarna kring nyttjandet av AI, nämligen data. I veckans krönika resonerar de kring dokumenthanteringsplaner, ökad mängd av information, aktualitet och vilka perspektiv vi behöver ha.
Henke har funderat på vad som händer när samtalet om ett resultat förvandlas till ett samtal om hur resultatet togs fram. Det är en subtil förflyttning, men den har konsekvenser. Särskilt nu när AI är inblandat för då verkar den förflyttningen ske nästan automatiskt.
Vad händer när en generation vänjer sig vid relationer där de alltid får rätt? I en tid av AI-kompisar och ständig digital bekräftelse blir frågan om hur vi lär oss att möta varandra viktigare än någonsin. Läs Martines krönika kring framtidens samhällsmedborgare.
När AI börjar användas i skolans mest känsliga processer skärps kraven rejält. EU:s AI-förordning ställer nya krav på transparens, rättvisa och mänsklig kontroll – men vad betyder det i praktiken för bedömning, betygssättning och lärarens ansvar i en redan komplex verksamhet? När tekniken möter skolans uppdrag aktualiseras frågor om rättssäkerhet, bias och vad det egentligen innebär att fatta välgrundade beslut. Den här veckan skriver Christina om både möjligheter, utmaningar och vad det innebär för skolan framåt.
Johan har den här veckan satt fingret på en återkommande dröm i skolans AI-samtal: den perfekta studiekompisen. En AI som alltid finns där, anpassar sig efter elevens nivå och hjälper precis när det behövs. Men vad krävs egentligen för att en sådan lösning ska stödja lärande på riktigt, utan att ta över tänkandet?
AI-agenter, program som agerar autonomt på uppdrag av en människa, en organisation, eller kanske en annan agent – börjar nu i allt högre grad röra sig på internet. Vad händer när det är en AI-agent och inte en människa som knackar på dörren?
Inte för att vi ska slänga allt. Offentlig sektor har lagkrav, arkivkrav och ansvar. Men vi behöver bli bättre på att strukturera, äga och gallra vår data. Så för att fira digital clean up day, som i år går av stapeln den 21 mars så låt oss börja vårstädningen!
Det är nästan omöjligt att prata om AI utan att prata om data. Ordet dyker upp överallt: vi ska bli mer datadrivna, vi behöver bättre data, AI kräver data. Och allt det är sant. Men vad menar vi egentligen när vi säger data? Vi fördjupar oss i ämnet utifrån Innovationsarenans perspektiv och vad som både kan hjälpa oss och er att ta sig an frågan.
I veckans krönika funderar Henke på att i takt med att AI tar plats i våra organisationer hamnar metoder och detaljer lätt i fokus, medan själva uppdraget riskerar att hamna i skymundan. Vi försöker standardisera hur arbetet ska göras, samtidigt som de verkliga hindren ofta finns i system, informationsflöden och struktur. Kanske är det dags att rikta blicken mot det som faktiskt behöver säkras och låta professionellt omdöme styra resten?
Vad kan kan klassiska myter lära oss om modern datahygien? Ganska mycket, visar det sig. Göteborgsregionens förbundsstrateg digitalisering, Christina Thordén, har skrivit en sedelärande krönika om vikten av att utse dataägare, skapa struktur och rensa.
Ofta pratar vi om AI som att hitta rätt pusselbitar. Vi letar efter små vinster i processer vi redan känner till, som om allt handlade om att lägga till en bit i taget i ett redan färdigt mönster. Men vad händer när själva pusslet redan kan läggas av AI-modeller?
Just nu pratar många om AI i skolan. Det handlar om allt från undervisningskvalitet till effektivisering av lärarnas arbetstid. Den här krönikan fokuserar på en fråga: vad skolan faktiskt behöver undervisa om generativ AI.Vilka kunskaper behöver eleverna själva ha för att förstå och hantera den nya verkligheten?
Sedan september 2024 har vi varit i full gång med Innovationsarenan, ett projekt där vi ska ta förstudien kring kompetensförsörjning och AI vidare till konkret handling. Det är, helt ärligt, det mest utmanande jag har gjort i mitt yrkesliv. Inte för att idéerna saknas, utan för att så mycket måste klaffa samtidigt. Människor, perspektiv, processer och teknik. Allt rör på sig hela tiden.
Göteborgsregionens Innovationsarena har tagit fram ett kompetensramverk för generativ AI. Det är en strukturerad modell som kartlägger de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att använda tekniken effektivt, ansvarsfullt och strategiskt.
Ramverket fungerar som en gemensam referenspunkt för kompetensutveckling.
Det där har stannat kvar hos mig. För mig handlar den om hur vi förhåller oss till nya verktyg – och hur avgörande det är att vilja förstå och lära nytt.
