Terminsavslutning: Sommaren 2026

Skiss

24 juni 2026 | Henrik Krantz

Vid årsskiftet 2025 gjorde vi en sammanfattning av Innovationsarenans arbete och passade även på att göra spaning om vad vi tror att vi kommer behöva arbeta med under 2026. Det vi kunde se då, om vi sorterade frågan, var att det fanns några delar på den slingande vägen som stack ut lite extra och som vi ville och behövde lägga extra fokus på. Nu är det dags att göra en paus för sommaren, så vi passar på att titta tillbaka på vägen och vad vi gjort, men vi blickar även framåt mot hösten, för att se om och hur dessa områden och vägen framåt förstärks, går ihop och kanske formas om.

Förmåga och kompetens

Vad vi såg:

Att bygga AI-förmåga i offentlig sektor kommer fortsatt vara en kärnfråga för Innovationsarenan. Särskilt viktiga målgrupper framåt är jurister och personuppgiftsansvariga, chefer med ansvar för styrning och ledning i en tid av AI samt verksamhetsutvecklare, där AI-kompetens blir en allt tydligare nyckelförmåga.

Ramverket

Inom området för kompetensutveckling fortsätter arenan att identifiera och skapa insatser. Vårt framtagna ramverk kring AI-kompetenser ligger kvar som en grund, där ”Förstå” och ”Använda” är bärande perspektiv. Ramverket hittar ni här.

Öppna utbildningar

De öppna webbutbildningarna används fortfarande i stor utsträckning som en start för att komma i gång. Här finns både den större övergripande utbildningen, samt specialanpassad version för lärare.
Ni hittar både dessa här.

Nulägesbild för skola

Under våren har en nulägesbild för strategisk kompetensutveckling inom skolan tagits fram tillsammans med Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs Universitet. Till hösten presenteras en rapport kring arbetet.
Poddavsnitt om kartläggningen hittar ni här.

Interrimstöd för skolhuvudmän

Vi har medverkat i både innehåll och form av det nationella interrimstödet till skolhuvudmän kring styrning och ledning av AI i skolan. Initiativet har letts av SKR och Ifous, som tillsammans med 18 aktörer tagit fram ett scenarioverktyg för att samla kunskap och paketera stöd för ökad kompetens hos skolhuvudmän.
Här hittar ni verktyget.

Svea och det öppna utbudet

För Svea har kostnadsfria online-utbildningar genomförts, för att skapa grundläggande förståelse för syfte, funktioner och teknik. 
Utöver dessa riktade utbildningar har vi genom GR:s öppna utbud erbjudit kurser i att både introducera, och fördjupa sitt användande i generativ AI.

AI, juridik och teknik

Vår specialistutbildning kring AI, juridik och teknik har genomförts för flera olika grupper, med syfte att ge nyckelpersoner i kommunerna en fördjupad förståelse kring samspelet mellan dessa tre teman. Centrala delar i denna utbildning har varit AI Act, tekniska förutsättningar och data som förutsättning för vidare utveckling av och med AI i offentlig sektor.

AI-program för chefer

En pilot, AI-program för chefer, lanserades i juni för att fortsätta i höst. Detta program erbjuder skräddarsydda insatser utifrån de förutsättningar och ambitioner varje deltagare har och utgångspunkten är att varje chef följer sin egen utvecklingsplan och får stöd i de olika delarna i programmet.

Kompetenser, roller och organisationer förändras

Vad vi såg:

Nu när vi levt med generativ AI i vardagen under ett par år väcks nya frågor: vilka kompetenser behövs egentligen i offentliga verksamheter? Vilka roller påverkas, förändras eller försvinner? Och vilka nya uppstår? Idag och imorgon verkar vi kunna bygga våra nya digitala tjänster själva, kanske får vi helt digitala medarbetare och våra invånare får själva helt nya möjligheter med AI.

Vi ser att vi bör ägna mer tid att förstå hur våra organisationer, roller och kompetenser kan komma att förändras. Under våren har vi därför inlett ett arbete tillsammans med våra HR-chefer i regionen kring hur AI kan komma att påverka HR inom kommunal verksamhet. Detta arbete är ett steg i att analysera hur användningen av AI kan komma att påverka den kommunala kompetensförsörjningen inom skola, socialtjänst och central administration, inklusive HR.

Det gemensamma labbet för AI

Vad vi såg:

Ambitionen är att ännu tydligare förena kompetensutveckling, tekniskt utforskande och gemensamt lärande mellan kommuner, men även knyta starkare band till andra organisationer i regionen. Fokus framåt ligger i högre grad på lokal och verksamhetsnära AI med mindre, mer specialiserade modeller för specifika arbetsuppgifter, där säkerhet och rådighet kan se annorlunda ut. 

AI-labbet är en plattform och en mötesplats för att utforska AI på riktigt, utan projektplaner, budgetkrav eller krav på djupa tekniska förkunskaper. Utgångspunkten är att AI-frågan i grunden är ett kunskapsproblem, inte ett tekniskt problem. Beslut fattas idag ofta för långt från verksamheten, som färdiga leveranser uppifrån eller från IT och konsulter, medan de som vet hur arbetet faktiskt fungerar sällan är med i rummet. Labbet flyttar tillbaka utforskandet dit kunskapen finns.
Under våren har tillämpningsfokus legat på agentiska system. Det är nästa steg bortom den vanliga AI-chatten, och det är där mycket av den verkliga verksamhetsnyttan börjar bli konkret. En vanlig språkmodell svarar på en fråga: du skriver något, den skriver tillbaka. Ett agentiskt system gör mer än så. Det kan ta emot ett mål, planera hur det ska nås, utföra flera steg på vägen, använda verktyg och kontrollera sina egna resultat innan det går vidare.

Resurser som GR tillhandahåller och som alla deltagande kommuner kan nyttja (LLM Gateway, Docling, MCP-tjänster), plus en arena där vi ses, testar och analyserar tillsammans.

Ett eget lokalt labb (egen server, alt. virtuell server) där ni härjar fritt med verksamhetsnära idéer, på en helt lokal lösning med svenskt moln och öppna modeller.

Data, analys och prediktion

Vad vi såg:

Samtidigt kommer mycket arbete fortsatt kretsa kring data. Det handlar både om att förstå, städa, strukturera och använda den data vi redan har, men också om att lyfta blicken och ställa frågan: vilken data behöver vi framåt för att skapa verklig nytta? Vi vill fortsätta utveckla arbetet med simuleringar och digitala tvillingar som verktyg för att testa beslut innan de fattas, förstå konsekvenser och arbeta mer förebyggande. Här ryms också frågor om sensorer, prediktion och hur data kan användas för bättre välfärd. 

Mycket av arbetet under våren har varit att paketera och beskriva utmaningar med data, som är en förutsättning för att dra nytta av möjligheterna med AI i offentlig sektor. Här har både krönikor och guider publicerats på vår hemsida, som både beskriver utmaningar, strategier och tips för hur kommuner kan komma i gång att städa, sortera och börja använda sin data.

När det kommer till att använda befintliga data så utforskar vi AI-driven simulering, framför allt agentbaserad simulering, som ett stöd och komplement i analysarbete. Här har vi flera spår som vi utforskar tillsammans med kommuner och det rör bland annat hur ”agentpersonas” kan skapas med hjälp av AI, hur publikutveckling av en fysisk plats kan dra nytta av visualisering och simulering, samt hur data kan struktureras med hjälp av grafdatabaser och AI.

Styrning, ledning och teknikstrategi

Vad vi såg:

Arbetet med styrning och ledning av digitalisering och AI fortsätter att vara prioriterat. Under 2026 fördjupas det arbete vi inlett kring kommuners teknikstrategier. Att skapa gemensamt språk, bättre beslutsunderlag och ökad förståelse för strategiska vägval är avgörande för att AI inte ska bli punktinsatser, utan en del av långsiktig verksamhetsutveckling.

Under våren har ett arbete gjorts tillsammans med Göteborgs Universitet som handlar om kommuners teknikstrategier. Arbetet resulterar i en rapport, ”Vad AI gör synligt”, som belyser begreppet teknikstrategi och rådighet i kommunal digitalisering. Denna rapport visar på hur system, data, avtal och beroenden som formats under lång tid av en mängd beslut ligger till grund för de förutsättningar som nu finns på plats för att nyttja ny teknik. Tätt sammankopplat till rapporten kommer processtöd och annat material finnas att ta del av. Rapport och material kommer presenteras och göras tillgänligligt efter sommaren.

Samarbete, resursdelning och gemensamma krafter

Vad vi såg:

Vi vill fortsätta utveckla våra samarbeten ytterligare – både nationellt och regionalt – för att dela på arbete, kompetens och resurser. Samverkan med aktörer som AI Sweden och SKR blir allt viktigare, liksom möjligheten att snabbare omsätta nationella initiativ regionalt. Vi ser också ett växande behov av att poola resurser och kompetenser mellan kommuner. Kan vi ta regional samverkan ett steg längre? Dela på tjänster, funktioner eller specialistkompetens?

Under våren har arenan fortsatt att arbeta nära AI Sweden kring Svea, för att bland annat utforska juridiska utmaningar med införandet av AI i socialtjänsten.

Tillsammans med Göteborgs Universitet, AI Sweden och flera av våra medlemskommuner har en ansökan till ESF skickats in, som ämnar att fortsätta arbeta med kompetensutveckling inom AI för skola.

Tillsammans med SKR och andra nationella aktörer arbetade vi fram det interrimstöd för skolledare som nu är publicerat.

Framsyn

Vad vi såg:

Framsyn är och förblir en central del i Innovationsarenans arbete. När teknik förändrar arbetssätt, roller och ansvar behöver vi utforska möjliga framtider tillsammans och kanske viktigast av allt, prata om dessa möjliga framtider.

För att fortsätta titta framåt använder vi inom Innovationsarenan framsyn som metod och verktyg. Under våren har detta främst resulterat i ständig omvärldsbevakning och krönikor, men även i framtagna framtidsscenarier för ”Framtidens brukare inom funktionsstöd” och hur framtidens skollokaler kan komma att påverkas idag och imorgon.

Med utgångspunkt i intervjuer, workshops och omvärldsbevakning har tre framtidsscenarier tagits fram som visualiserats i en kort film ni kan ta del av nedan. Som komplement till filmen finns även en rapport som beskriver processen och de scenarion vi kom fram till.

I den här sammanställningen presenterar vi resultaten från ett framsynsarbete där vi systematiskt skannat horisonten för att identifiera krafter, signaler och trender som kan komma att forma framtidens skollokaler.

AI och samhälle

Vad vi såg:

Vi går in i ett svenskt valår, för första gången med generativ AI som en självklar del av samhällslandskapet. Frågor om demokrati, etik, påverkan och tillit blir allt mer centrala. Att arbeta med frågor kring källtillit är viktigare än någonsin i en värld där vem som helst kan generera verklighetstroget material med ett knapptryck.

Att AI påverkar vårt samhälle i stort kan vi nog vara överens om och frågan rör sig över många fält samtidigt. Som en del i att bevaka och lyfta detta har en artikelserie om AI och påverkan tagits fram, som finns att läsa här:

Accelerering

Förskjutning

Konsekvenser

Och om vi tittar framåt, mot hösten 2026

När det gäller AI inom offentlig sektor finns skillnader i perspektiv, åsikter och kunskap mellan organisationer, professioner och individer. Dessutom består området i sig av flera olika faktorer som är sammanvävda med varandra; så som data, juridik och teknik i relation till verksamheten. AI är en general purpose-teknologi, alltså en genomgripande teknologisk innovation som är så kraftfull att den i grunden förändrar samhället, ekonomin och arbetslivet. Historiska exempel inkluderar elektricitet, ångmaskinen och internet. Därför sträcker sig konsekvenserna eller effekterna av AI långt utanför själva tekniken; den påverkar arbetsliv, demokratiskt deltagande, kunskapsbildning och vardag. Sammantaget har vi att göra med ett komplext system.

Just nu upplever vi att det runt ett och samma bord dels förs dialog om vilken data som behöver vara tillgänglig för att kunna införa ett AI-drivet schemaläggningssystem inom äldreomsorgen. Dels om hur AI förändrar informationsflöden, relationer och förutsättningar för deltagande i demokratin. Båda dessa samtal behöver föras, men dom behöver inte föras vid samma bord, samtidigt.

När vi inte sorterar upp frågan om AI i offentlig sektor, ökar komplexiteten ytterligare. Vi ser att samtalet antingen fastnar i det konkreta; ”vilket verktyg ska vi använda?” eller flyter ut i det principiella ”ska alla alltid använda AI?”. Igen, båda samtalen bör föras, men kanske inte samtidigt, vid samma bord. Genom att sortera upp arbetet kan vi stödja i en specifik problemställning, bjuda in rätt funktioner och komma så sakteliga framåt.

Tidigt insåg vi att Innovationsarenan behöver arbeta tvåhänt, både med verksamhetsutveckling och med ett utforskande förhållningssätt. Det är en första uppdelning som är legitim utifrån det vi vet om offentlig sektors digitaliseringsskuld samtidigt som uppdraget från medlemskommunernas kommundirektörer är:

ägna er åt det svåra”.

Arbetet framåt

  • Förmåga och kompetens är fortfarande en förutsättning för att nyttja AI som vi behöver arbeta med i den ena handen. Här ser vi bland annat att det ramverk vi tagit fram kan behöva en uppdatering eller nya tillägg.  När det kommer till målgrupper för kompetensutveckling tror vi att vi fortsatt behöver sortera kompetenser och insatser. Den spetsutbildning kring juridik och teknik kommer fortsätta, samtidigt som vi erbjuder ett specialanpassat rektorsprogram kring AI. Piloten för ”AI-program för chefer” kommer fortsätta, utvärderas och utvecklas.

  • Arbete kring data blir ett fortsatt spår, vilket även går hand i hand med kompetensutveckling. Här behöver vi paketera de insikter vi gjort och erbjuda stöd, guider och processtöd för att både se förutsättningar och möjligheter.

  • För styrning och ledning vill vi fortsätta arbeta med rapporten och materialet kring teknikstrategier. Detta dels genom att sprida och tillgängliggöra resultat, dels genom att erbjuda process- och metodstöd kring materialet. Om man vill göra en förflyttning utifrån nuläge, hur startar vi? Vad behöver vara på plats?

  • Arbetet tillsammans med AI Sweden kopplat till Svea fortsätter och en stor del kommer vara det fortsatta arbetet med juridik, säkerhet och kompetensutveckling. Vi ser även att Svea kan komma att vara ett verktyg med mest effekt inom socialtjänst, när väl de juridiska bitarna finns på plats. Återigen, sortera frågorna och vikten av att se Svea som ett verktyg som kan komma att förenkla viss handläggning, transkribering och bearbetning av textmaterial. Inte ett verktyg som kan allt, men tillräckligt för att nyttja tekniken här och nu.

  • Att fortsätta omvärldsbevaka och blicka framåt kommer vara en grundförutsättning för att hjälpa till att förstå vart vi är på väg med AI inom offentlig sektor. Innovationsarenan kommer fortsätta arbeta med olika sätt att visualisera och tillgängliggöra möjliga framtider, både för att förstå AI:s inverkan på organisation, roller och kompetenser, men även för att utforska hur tekniken kan användas på nya sätt för att stärka arbetet med kompetensförsörjning. Vi kommer därför fortsätta ta fram framtidsscenarier inom olika områden, där AI är en drivande kraft, samt arbeta aktivt för att få dessa scenarier att användas strategiskt.

  • Där är tydligt att Innovationsarenans labb är ett väldigt omtyckt sammanhang som skapar kunskap, nyfikenhet och rådighet hos våra deltagande. Labbet kommer fortsätta efter sommaren och utifrån deltagarnas önskemål kommer vi behålla fysiska träffar ungefär en gång i månaden. Under de fysiska träffarna kommer labbet fokusera ännu mer på testande och görande, gärna också tillsammans med personer utanför den egna organisationen. På så sätt kan vi också dela upp tillfällen och personer för att fokusera på olika saker, så som teknik, processer eller att utforska nya system och AI-modeller.

  • Att nyttja teknik för att exempelvis genomföra agentbaserade simuleringar för att förstå komplexa problem ser vi som möjliga potentialer, där har arenan nu både kompetens och verktyg för att testa och utforska detta område. Ett sätt att göra detta är att koppla an till redan pågående processer i kommunerna, för att se hur de verktyg och arbetssätt vi hittat kan stötta och eventuellt utvecklas.

Så, vi ses till hösten och vi önskar er alla en underbar sommar. Har du synpunkter, tankar, idéer eller inspel så tveka inte att höra av dig! 

Glad sommar önskar vi på Innovationsarenan!
Sofia Larsson

Sofia Larsson
Göteborgsregionens Innovationsarena
sofia.larsson@goteborgsregionen.se

Stina Bergman Lindskog

Stina Bergman Lindskog
Göteborgsregionens Innovationsarena
stina.bergman.lindskog@goteborgsregionen.se

Henrik Krantz

Henrik Krantz
Göteborgsregionens Innovationsarena
henrik.krantz@goteborgsregionen.se

Rulla till toppen