Framtidens skollokaler
17 juni 2026 | Henrik Krantz
Hur kommer kanske skolans fysiska miljö att se ut om 10–20 år?
Det är en fråga som engagerar kommuner, fastighetsägare, skolledare och samhällsplanerare och som inte har ett enkelt svar. I den här sammanställningen presenterar vi resultaten från ett mindre framsynsarbete där vi systematiskt skannat horisonten för att identifiera krafter, signaler och trender som kan komma att forma framtidens skollokaler.
Det här abetet stannar vid horisontskanning, då vi inte skapar färdiga scenarier, utan i stället presenterar vi fyra övergripande teman med tillhörande signaler, som kan användas av kommuner och andra aktörer som underlag för egna strategiska samtal och scenarioutveckling.
Bakgrund och syfte
Skollokaler är långsiktiga investeringar. En skolbyggnad som uppförs eller renoveras i dag kan komma att användas under 50 år eller mer, under en tid då samhälle, demografi, klimat och pedagogik kan ha förändrats radikalt. Det gör frågan om framtidens skollokaler till en strategisk utmaning som kräver ett framsyntsperspektiv.
Detta framsynsarbete syftar till att skapa ett kunskapsunderlag som kommuner och deras samarbetspartners kan använda i planering, dialog och beslut kring skolans fysiska miljö. Sammanställningen vänder sig primärt till tjänstepersoner och beslutsfattare inom utbildning, samhällsbyggnad och fastighetsförvaltning, men är utformad för att vara användbar för en bredare målgrupp.
Metod och process
Arbetet har genomförts i flera steg och kombinerat olika metoder för att fånga upp bredd, djup och variation i signalerna:
Omvärldsbevakning
En bred omvärldsbevakning genomfördes i två faser. En inledande fas för att identifiera möjliga teman och en fördjupande fas efter att temana validerats. Bevakningen täckte forskning, trendrapporter, framtidsstudier och aktuell samhällsdebatt. Till varje tema finns en kurerad länklista.
Urval av använda övergripande trendrapporter i arbetet:
Megatrends and the Future of Social Protection
Resiliens 2.0: Stärka EU:s förmåga att blomstra mitt i turbulensen och osäkerheten
Workshops
Tre workshops genomfördes med skilda perspektiv och kompetenser:
- Forskare vid Göteborgs universitet med relevans för lärande, digitalisering och pedagogik.
- Nätverk för skolutveckling med digitala verktyg (GR).
- Medarbetare på GR med kunskap inom miljö-och samhällsbyggnad.
Crowd forecasting
En minivariant av crowd forecasting genomfördes inom GR:s utbildningsavdelning. Medarbetarna fick besvara frågor om hur de tror att framtidens skollokaler kommer att se ut. Metoden fångar upp kollektiv intuitiv kunskap som kompletterar mer systematisk omvärldsbevakning. Här kan ni läsa mer om metoden.
Klustring
Det samlade materialet klustrades och sorterades för att hitta övergripande mönster. De framväxande temana testades sedan mot ett brett urval av trendrapporter och framtidsstudier. Ur detta arbete utkristalliserade sig fyra teman med hög grad av robusthet, mönster som återkommer i flera oberoende källor och perspektiv.
Det är viktigt att notera att horisontskanning inte är en exakt vetenskap. Urvalet av signaler påverkas alltid av vem som bevakar, vilka källor som används och vilka frågor som ställs. Arbetet bör läsas som ett informerat perspektiv snarare än en prognos.
Fyra teman
Nedan presenteras fyra teman var för sig. Varje tema inleds med en kort karakteristik, följt av en fördjupning och de viktigaste signalerna vi identifierat. Till varje tema finns även en lista med utvalda länkar som hittats under omvärldsbevakning. Dessa teman är inte oberoende av varandra utan de förstärker, spänner mot och interagerar med varandra på sätt vi återkommer till i den samlade bilden.
Resilens 2.0 och multifunktionell infrastruktur
När extremväder, minskande elevkullar och säkerhetshot drabbar samhället samtidigt, smälter kraven på klimatanpassning, flexibel lokalanvändning och krishantering samman.
Samhället tvingas övergå från reaktiv krishantering till det som kan kallas resiliens 2.0: en proaktiv, inbyggd förmåga att motstå, anpassa sig och återhämta sig från störningar. Det räcker inte längre att bygga robusta byggnader, de måste också vara genuint flexibla.
Om temat
En skola måste i framtiden designas för att klara översvämningar, snabbt kunna inrymma människor vid säkerhetshot och sömlöst kunna omvandlas till äldreboende eller gemensamhetslokal när befolkningen åldras och barnen blir färre. Den fysiska planeringen drivs av en extrem överlevnads- och anpassningsstrategi. Inte av ideologi, utan av nödvändighet.
Signaler
- Kommuner börjar ställa krav på att nya skolor ska kunna fungera som evakueringscenter vid kris.
- Demografiska prognoser visar kraftigt minskande elevkullar i delar av Västsverige under 2030-talet.
- Ökande extremväder – värmeböljor, skyfall, stormar – sätter press på befintliga skolbyggnaders tekniska system.
- Totalförsvarsdirektiv börjar inkludera krav på civil infrastruktur, inklusive skolor, att ha dubbla funktioner.
- Pilotprojekt med konvertibla lokaler – skola dagtid, seniorboende kväll och helg – testas i ett flertal europeiska städer.
Kognitiv överbelastning och emotionell outsourcing
Det finns en stark koppling mellan teknikens utveckling och kraven på ökad inkludering. Ungas psykiska ohälsa, skärmstress och ensamhet ökar kraftigt. Allt fler unga, och allt fler av de yngsta, uppvisar neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) eller liknande behov som kräver anpassade lärmiljöer. Traditionella klassrum med hård akustik, starka ljusflöden och täta sociala miljöer är för krävande för många.
Om temat
Samtidigt träder tekniken in i en ny roll. Vi rör oss mot en framtid präglad av “emotionell outsourcing”, där system integrerade i rummet och digitala assistenter tar över delar av det emotionella arbetet genom att ge tröst, validering och proaktivt anpassa stressande ljud- och ljusmiljöer. Tekniken blir därmed både orsaken till den kognitiva överbelastningen och verktyget som ska hantera den.
Signaler
- Kraftigt ökande diagnoser av ångest, depression och NPF bland barn och unga i Sverige och övriga Norden.
- Ny forskning om hur akustik, ljus och rumslig utformning direkt påverkar kognition och inlärning.
- Framväxt av “calm tech” – teknik designad för att minska kognitiv belastning snarare än att öka den.
- Pilotprojekt med AI-styrda klimatsystem i skolor som automatiskt justerar ljud- och ljusnivåer baserat på elevernas beteende och stressnivåer.
- Ökande inkluderingskrav i skolan driver efterfrågan på flexibla, avskärmningsbara rum och tysta zoner.
Länkar
Dataset kring studenters nivåer av stress och ångest
76% av studenter upplever psykisk ohälsa
Rädsla över att bli flaggad av AI-detektorer
Fler studenter söker stöd för stress inför examinationer
Sociala medier stressar unga tjejer
Fler barn och unga behöver tidig och enkel kontakt med vården
Självmorden ökar bland unga flickor
Hur människor använder AI som stöd för psykisk hälsa
Fler unga söker stöd relaterat till sociala medier
Lärosäten brister i kompetens kring ADHD och autism
Avancerad teknik för känslorum
Byggnader blir till intelligenta system
Trygghetssökande i ett polariserat lågtillitssamhälle
Kraven på övervakning i skolan hänger tätt ihop med ungas förändrade värderingar och samhällets ökande polarisering. I en tid av ökande oro prioriterar unga i allt högre grad den inre, nära tryggheten – familj, vänner och personlig ekonomi, framför bredare samhällsfrågor. Algoritmdrivna sociala medier förstärker polariseringen och minskar tilliten mellan människor.
Om temat
När det sociala kittet försvagas och tilliten till medmänniskor och institutioner sjunker, försöker samhället kompensera detta genom fysiska barriärer, kameraövervakning och social isolering. Skolan som är en av samhällets mest integrerade miljöer hamnar i centrum för denna spänning. Frågan är om en mer övervakad skola faktiskt skapar trygghet, eller om den förstärker de underliggande problemen.
Signaler
- Politiska krav på kameraövervakning i skolor ökar i Sverige och Europa.
- Mätningar visar sjunkande institutionell tillit bland unga i Sverige, trots att Sverige historiskt har haft en av världens högsta tillitnivåer.
- Arkitektoniska trender mot “defensiv design” – fysiska miljöer utformade för att styra och kontrollera beteende.
- Ökande segregation i svenska städer speglar sig i ökade skillnader i skolmiljöers karaktär och resurser.
- Forskning visar att öppna, välkomnande skolmiljöer kan motverka otrygghet och stärka tillhörighet – men sällan prioriteras i krislägen.
Länkar
Unga rankar säkerhet som viktig
Global demokrati tillbaka på 1978 års nivå
En av fem unga tycker inte demokrati är det bästa
Var femte ung känner sig delaktig
AI:s påverkan på sociala medier
Sociala mediers påverkan på unga
Så kameraövervakar vi rätt i skolan
Säkerhetsdata för skolor i New York
Pengar och trygghet värderas allt högre
Trygghetsåtgärder på Campus Risbergska
AI-övervakning på skoltoaletter
Ansiktsigenkänning testas på skolor i Uzbekistan
Den extrema resursoptimeringens era
Demografisk utveckling, strukturell lärarbrist och klimatkris tvingar fram en era av absolut resursoptimering. När arbetskraften minskar i förhållande till en åldrande befolkning och de offentliga finanserna pressas, kan vi inte längre förlita oss på att anställa oss ur kriser. Varje resursenhet, varje lärare, varje kvadratmeter, varje byggmaterial, måste utnyttjas maximalt.
Om temat
Resursunderskottet driver fram fjärrundervisning för att spara lärarresurser och cirkulär ekonomi där vi måste återbruka lokaler i stället för att bygga nytt. Att maximera nyttan av varje resurs blir ett tvingande existentiellt krav snarare än ett ideologiskt val. Parallellt ställer klimatmålen allt hårdare krav på hur vi bygger, renoverar och river och på att vi i möjligaste mån inte bygger alls, utan hittar smartare sätt att använda det vi redan har.
Signaler
- Prognoser pekar på att Sverige kan sakna upp till 45 000 lärare år 2035.
- EU:s taxonomiförordning och klimatlag ställer krav på att offentlig bebyggelse når nära-noll-energi – med stora implikationer för befintliga skolfastigheter.
- Ökande intresse för adaptive reuse – konvertering av kontors- och industribyggnader till skolor – i europeiska städer.
- Hybridundervisning och fjärrundervisning normaliseras i glesbygd och börjar sprida sig till tätorter som resurssparande strategi.
- Kommuner börjar räkna på livscykelkostnader snarare än investeringskostnad vid skolfastighetsplanering.
Länkar
Ämnen stryks pågrund av lärarbrist
Global rapport kring lärarbrist
Sveriges lärarbrist, flera orsaker och lösningar
Är distans-och hybridlärande lösningen på lärarbristen?
Vertikala skolor – kontor blir till skolor
Tomma skolor blir till lägenheter
Adaptivt återanvändande av byggnader
Centrala kontorsbyggnader blir till skolor
Att konvertera skolor till byggnader med nollutsläpp skapar jobb
Samlad bild
De fyra temana är inte separata, de interagerar och förstärker varandra på sätt som skapar både möjligheter och spänningar.
Resursoptimeringens logik (tema 4) driver mot multifunktionella lokaler (tema 1) – men multifunktionalitet kräver flexibilitet som kan stå i konflikt med de lugna, anpassade miljöer som barn med NPF-behov kräver (tema 2). Trygghetssökandets svar, barriärer och övervakning (tema 3), kan undergräva de öppna, tillitsskapande miljöer som faktiskt stärker psykisk hälsa och social tillit.
Det som framträder samlat är bilden av en skola som befinner sig i korselden mellan flera stora systemförändringar och som behöver vara mer adaptiv, mer sammansatt och mer strategiskt planerad än vad dagens processer vanligtvis medger.
Det är också tydligt att det inte finns ett enda rätt svar. Kommuner med olika demografiska förutsättningar, geografisk situation och ekonomiska resurser behöver ta sig an frågorna utifrån sina specifika kontexter. Det är precis här ett scenarioarbete kan vara ett kraftfullt komplement till denna skanning.
Från skanning till handling
Horisontskanning är ett steg, inte ett slutresultat. Det verkliga värdet av arbetet realiseras när temana och signalerna används som underlag för strategiska samtal och beslutsprocesser. Här är några sätt materialet kan användas:
Scenarioutveckling
De fyra temana kan användas som axlar i ett scenariokors. Genom att välja två teman med hög osäkerhet och hög påverkan, exempelvis graden av resurspress (tema 4) mot graden av social sammanhållning (tema 3), kan man skapa fyra kvalitativt olika framtider att utforska och planera mot. Scenarion hjälper organisationer att testa sin robusthet och identifiera strategier som håller i flera möjliga framtider.
Strategisk dialog
Temana och signalerna kan användas direkt som samtalsunderlag i workshops och dialoger med politiker, tjänstepersoner och andra intressenter. Frågor som “Vilken av dessa drivkrafter oroar oss mest?” och “Vilket tema är vi minst förberedda på?” kan ge värdefull input till prioriteringsdiskussioner.
Kravspecifikation och programmering
Signalerna under varje tema kan översättas till konkreta krav och egenskaper i programhandlingar och kravspecifikationer för skolfastigheter. Exempel: om tema 1 tas på allvar bör en ny skolbyggnad ha specificerade krav på konverterbarhet, krisresiliens och klimatanpassning redan i tidig programfas.
Löpande bevakning
Temana kan fungera som ett bevakningsramverk, en struktur för att kontinuerligt fånga upp nya signaler och bedöma om drivkrafterna förstärks, mattas av eller tar en oväntad riktning.
Vill ditt team eller din enhet ha stöd i att gå från skanning till handling?
Kontakta oss för kostnadsfritt processtöd utformat utefter era behov!
Henrik Krantz
Utvecklingsledare
Göteborgsregionens Innovationsarena
henrik.krantz@goteborgsregionen.se
Stina Bergman Lindskog
Projektledare
Göteborgsregionens Innovationsarena
stina.bergman.lindskog@goteborgsregionen.se