yearbook

Välkommen

Innovationsarenans årsberättelse: Vad vi upptäckt och vad vi gjort

Under Innovationsarenans första år har vi arbetat målsökande med AI i välfärden på uppdrag av 13 kommuner, alla med olika utgångspunkter och fokus. Här berättar vi om hur vi arbetat, vad vi gjort och varför. Vi delar med oss av vad vi upptäckt längs vägen, vad det lett till och vad vi tar med oss in i nästa år.

personer har vi mött vid 72 tillfällen där vi presenterat Innovationsarenan runt om i Sverige

deltagare som bokat och genomfört utbildning i grupp eller skräddarsydda insatser

genomförda digitala utbildningar på Innovationsarenans webbplats

kommuner och regioner som laddat ner grundutbildningen till sin egen lärplattform

medarbetare som beräknas nås via lärplattformar

prenumeranter på nyhetsbrevet

Kapitel 1

Varför en Innovationsarena?

AI som välfärdsfråga

2023 var året då AI tog plats i samhällsdebatten. Samtidigt stod välfärden inför en växande utmaning: kompetensförsörjningen. För kommunerna i Göteborgsregionen blev det tydligt att frågorna hänger ihop och att vi behöver arbeta tillsammans för att förstå, sortera och agera i en fråga som snabbt förändras.

AI + kompetensförsörjning = välfärdsfråga

Från diskussion till regional handling

På uppdrag av regionens kommundirektörsnätverk tog GR fram en förstudie som idag är direkt vägledande för Innovationsarenans arbete. I förstudien intervjuades kommuner, experter, forskare, jurister, näringsliv och nationella samverkansaktörer. Analysen landade i tre tydliga byggstenar:

vägledande perspektiv

förutsättningar som behöver finnas på plats

potentialer där AI kan öka kvalitet och effektivitet i välfärden

Tre vägledande perspektiv

Vi använder perspektiven som en lins för hur vi ser på tekniken:

1. Tekniken ska vara en assistent inte en beslutsfattare

2. AI kräver förändrade arbetssätt

3. Tekniken har begränsningar vi behöver förhålla oss till

”De vägledande perspektiven från förstudien har följt med oss genom hela arbetet i Innovationsarenan. Det handlar om grundläggande frågor kring hur vi tar oss an tekniken, vilka förväntningar vi har på den och vad vi behöver förhålla oss till.
– Sofia Larsson, Göteborgsregionens Innovationsarena

Sex förutsättningar

Sveriges kommuner står inför stora förändringar när AI blir alltmer centralt i arbetet för att stärka välfärden. Men utvecklingen av AI sker i ett läge där digitaliseringen ännu inte är fullt genomförd. Många kommuner saknar de strukturer, kompetenser och styrningsmodeller som krävs för att kunna använda tekniken på ett effektivt, rättssäkert och långsiktigt hållbart sätt. Resultatet är ett växande glapp mellan den tekniska potentialen och kommunernas faktiska förmåga att använda den i praktiken, en digitaliseringsskuld som är välkänd, men svår att lösa utan samordnade insatser.

I förstudien identifierades sex förutsättningar som hjälper oss att förstå vårt nuläge, se vad som saknas och sortera samtalet i en komplex fråga:

Förutsättningar för AI i välfärden

Tillgång till relevant data och god datakvalitet
Interoperabilitet (system som samverkar)
Teknikstrategi
Juridik och säkerhet
Kompetens
Styrning och ledning

Nio potentialer

Förstudien pekar på nio typer av situationer där AI kan göra verklig skillnad i välfärden.

1. Predicera utfall och behov

Prediktiv AI kan hjälpa kommuner identifiera mönster i verksamheten och göra välgrundade förutsägelser om framtida behov och utfall på både organisations- och individnivå.

2. AI-assistenter till personal

Specialiserade AI-assistenter kan bli kraftfulla verktyg för medarbetare i olika yrkesroller. Det kan handla om allt från analys av data till att tolka styrdokument eller stödja introduktionen av nyanställda.

3. Stöd med anteckningar och dokumentation

AI-baserade verktyg kan spara tid och effektivisera dokumentation, något många yrkesgrupper i den kommunala välfärden ägnar stor del av arbetsdagen åt.

4. Visualisering och datadriven analys

Genom metoder för visualisering och analys kan AI-baserade verktyg transformera befintlig data på ett sätt som hjälper kommuner att identifiera mönster och trender.

5. Implementering av nya lösningar i befintliga system

Implementering av färdiga AI-lösningar i befintlig programvara möjliggör tillämpning utan behov av omfattande utvecklingsinsatser från kommunens sida.

6. Resursallokering och planering

AI-baserade lösningar kan effektivisera schemaläggning och annan resurskrävande personalplanering och kan samtidigt minska riskerna för över- eller underbemanning.

7. Språkassistans och tolkning

Med AI-baserad språkassistans kan kommunikationen inom välfärdssektor effektiviseras och samtidigt bidra till ökad språklig självständighet för invånarna.

8. Information och kommunikation

AI-drivna chattbotar kan ge medborgare svar på vanliga frågor dygnet runt, vilket frigör tid från kundtjänst och ökar tillgängligheten. Botarna lär sig mer om verksamheten vid varje interaktion, vilket ökar kvaliteten i svaren.

9. Högre grad av individanpassad välfärd – en tvärgående potential

AI bidra till ökad individualisering av tjänster inom välfärden vilket kan öka både effektivitet och den upplevda kvaliteten. Denna potential går på tvären genom de övriga åtta potentialer

Klicka här för att läsa hela förstudien.

2024

Uppdrag om förstudie

Intervjuer och analys

Presentation i nätverk

Innovationsarenan tar slutsatser in i ett genomförande

Innovationsarenan deltar i det nationella arbetet med AI Sweden och den digitala assistenten för offentlig sektor: Svea

Vi såg tidigt i projektet att många medarbetare i kommunerna efterfrågar samma sak – man vill kunna jobba med dokument och texter, bygga egna assistenter och transkribera samtal. Och det måste vara enkelt och säkert. Just precis detta arbetar AI Sweden med, där Innovationsarenan deltar med ett kluster av kommuner, tillsammans med några kommuner som är egna partners. Detta gör att alla 13 kommuner är med, där vi kan använda Svea under tiden, och parallellt föra in perspektiv och önskemål i utvecklingen. Under 2026 har vi gått in i Etapp 3. Innovationsarenans arbete innebär att samordna och förenkla användningen i kommunerna, fungera som en plattform för erfarenhetsutbyte, hålla samman gemensamma frågor inom juridik och informationssäkerhet, bidra till kompetensutveckling samt föra vidare samlade önskemål och behov till AI Sweden. Här kan man läsa mer om initiativet, men det går också att följa arbetet via Innovationsarenans webb och nyhetsbrev.

Kapitel 2

Vad gör Innovationsarenan?

AI i välfärden kräver målsökande arbete

AI beskrivs ofta som en general purpose technology: ett tekniksprång som påverkar många delar av samhället. Skillnaden är att det här språnget sker i betydligt högre hastighet än till exempel vid införandet av elektricitet eller ångmaskinen. Utvecklingen påverkas dessutom av faktorer som omvärldsläge och marknad men också av säkerhets- och juridiska aspekter som inte alltid hänger med i takten.

Därför följer inte arbetet i Innovationsarenan en klassisk projektlogik. Vi upptäckte under året att vi inte kan låsa oss vid en projektplan med fastställda indikatorer, vi behöver kunna testa, lära, justera och ibland byta spår.

Upptäck

Prova

Justera

Tvåhänthet: att bygga förutsättningar och samtidigt utforska nytt

Innovationsarenans ambition var från början att arbeta med innovation nära verksamheten. Men vi såg tidigt ett glapp mellan teknikens potential och kommunernas förutsättningar att ta den i bruk. Vi såg också att den välkända digitaliseringsskulden i offentlig sektor blir mer påtaglig när AI händer samtidigt.

Att bara arbeta utforskande innebär en risk att arbetet stannar vid slutsatser och analyser. För att komma framåt behöver vi arbeta med två händer samtidigt:

Organisatorisk tvåhänthet betyder att vi både:

stärker förutsättningarna för att kunna använda AI här och nu, klassisk verksamhetsutveckling

utforskar hur AI kan förändra välfärden framåt och möjliggöra innovation

Hur redovisar man ett målsökande arbete?

”I ett målsökande projekt är det svårt att förmedla resultat utifrån färdigformulerade mål. Under året har vi sett behovet av att kunna berätta om vad vi upptäcker, om vad som händer i omvärlden och om vad vi gör erbjuder kommunerna. Ett sätt att göra det är vårt nyhetsbrev. Det skickas ut varannan vecka och innehåller kurerad omvärldsbevakning för välfärden inom AI-området och är också är ett slags fönster för att kika in på vad vi gör. Med nyhetsbrevet når vi rakt in i inkorgen hos de som är intresserade av vårt arbete och efter varje brev har vi många kommunmedarbetare som hör av sig och vill veta mer, delta och testa på.”
– Henrik Krantz, Göteborgsregionens Innovationsarena

antalet prenumeranter vid årsskiftet

Kapitel 3

Kompetens som grundförutsättning

Vad behöver välfärden kunna om AI?

Generativ AI har på kort tid blivit en viktig kompetens i arbetslivet. Men i dialog med kommuner och samverkansparter har vi under året sett en återkommande osäkerhet kring vilken AI-kompetens det är som behövs, egentligen.

Därför tog vi, tillsammans med referenspersoner från kommuner, SKR, AI Sweden och RISE, fram ett kompetensramverk som tydliggör kunskaper, färdigheter och förmågor som behövs för att använda tekniken effektivt, ansvarsfullt och strategiskt.

Ramverket utgår från två nivåer som bygger på varandra:

Förstå generativ AI

Använda generativ AI

Digital utbildning för hela arbetsplatsen

Utifrån ramverket har vi tagit fram en digital utbildning som kan användas av alla på arbetsplatsen, oavsett yrkesroll. Den kan genomföras individuellt, men ger ofta bäst effekt när den görs tillsammans i arbetsgruppen.

personer har gått utbildningen via webben

kommuner och regioner som laddat ner utbildningen till egen lärplattform

medarbetare beräknas genomföra utbildningen via verksamheters egna lärplattformar

Utbildning för skolan

I skolans kontext betyder begreppet förstå och använda AI två saker. Lärare behöver själva förstå och kunna använda tekniken. De behöver också kunna undervisa om AI. Därför tog Innovationsarenan fram en egen utbildning för skolpersonal med kollegialt upplägg där individuell reflektion kombineras med gemensamma samtal i arbetslaget.

”Vi har imponerats av er gedigna AI-kurs, Förstå och lära om generativ AI – för lärare, och ser den som mycket relevant för våra lärare och skolpersonal. Vi skulle därför vilja erbjuda den via vår interna lärplattform.”
– En kommun i Stockholmsområdet

Kapitel 4

Juridik, styrning och riktning

Utmaningar för juridik och säkerhet

AI-tekniken utmanar många kommunala strukturer, särskilt kring juridik och säkerhet. Detta såg vi redan när Innovationsarenan drog igång. Därför startade vi en referensgrupp med jurister från medlemskommunerna för att dela erfarenheter, omvärldsbevaka och arbeta gemensamt i specifika frågor.

Vi har också förberett en utbildning som vi märkte saknades: en teknisk utbildning för icke-tekniker, riktad till jurister och personuppgiftsansvariga. Den startar 2026 och ska ge bättre grund för exempelvis risk- och konsekvensanalyser.

Teknikstrategi avgör tempo och rådighet

Under året har det blivit tydligt att kommuners möjlighet att nyttja AI ofta avgörs av kommunens teknikstrategi, det vill säga hur digitalisering styrs och leds, hur man prioriterar, finansierar och följer upp insatser. Strategin omfattar även frågor som hur man balanserar egen utveckling mot leverantörsberoende och användningen av moln kontra lokalt lagning. Teknikstrategin påverkar allt från tillgång till data och möjlighet att köpa licenser till interoperabilitet mellan system och andra tekniska förutsättningar.

”Oavsett om teknikstrategin är uttalad och medveten eller inte, så påverkar den kommunens förutsättningar att implementera AI i sina verksamheter.”
– Stina Nilsson, Göteborgsregionens innovationsarena

Utifrån det vi lärt oss om styrning och ledning har vi påbörjat ett arbete med ett kunskapsunderlag och dialogstöd om AI, styrning och ledning tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet. Målet är att ge chefer ett konkret redskap för att diskutera strategiska vägval och konsekvenser. Materialet presenteras under våren 2026.

Under året har en arbetsgrupp bestående av representanter från tre kommuner tagit fram Personuppgiftsbehandlingsregister för IFO.  Syftet med arbetet är att det ska bli enklare att se var personuppgifter behandlas, i vilket syfte och med vilken rättslig grund. För kommuner som inte kommit lika långt blir det ett konkret stöd, och för andra en möjlighet att effektivisera och jämföra. Hittills har 60 kommuner efterfrågat och fått ta del av registret! Läs mer om registret här.

Kapitel 5

Våra erbjudanden

Från behov till idé

Innovationsarenan uppstod ur behovet av att förstå, sortera och agera gemensamt i ett omvälvande tekniksprång. Vi började arbetet där vi tror att AI gör mest nytta, nära verksamheten. Vi testade en innovationsprocess tillsammans med verksamhetsnära personal där vi först ringade in en konkret utmaning och därefter undersökte om AI kan vara en del av lösningen.

Två saker blev snabbt tydliga:

det är svårt att få loss tid och samla rätt personer över flera tillfällen,

eftersom många kommuner har redan egna utvecklingsprocesser behöver vår roll vara att komplettera och förstärka, inte konkurrera.

Vi la om riktningen, blev mer uppsökande och började testa att genomföra kortare workshops i verksamheternas befintliga möten. Och vi lärde oss en viktig sak: om AI kommer in för tidigt låser man samtalet vid teknik. Vi börjar i stället i behovet och lägger AI som ett raster först när vi satt ord på den verksamhetsnära utmaningen.

Samtidigt såg vi ett annat hinder. Införandet av ny teknik kräver utrymme för utforskande och testande. Även om viljan finns saknas den typen av plats ofta i en kommunal vardag där stabil drift, säkerhet och förvaltning är viktigt. Därför startade vi Labbet, en gemensam sandlåda där kommunernas medarbetare kan testa verktyg och bygga utan att störa befintliga system.

”Intresset för labbet har varit stort. Nu växer även tankarna om att kunna starta hemlabb utifrån lokala behov på kommunernas hemmaplan.”
– Johan Kivi, Göteborgsregionens innovationsarena

Vi såg också behovet av att fånga nya möjligheter tidigt. Ett exempel är AI-agentbaserade simuleringar, där vi ser potential att pröva scenarier innan beslut fattas – ungefär som en brandövning, men med agenter som kan bete sig mer självständigt och mänskligt. Våra tidiga tester visar att området är komplext men lovande.

Innovationsarenans erbjudanden

Det är våra lärdomar kring kommunernas behov som ligger bakom våra kostnadsfria erbjudanden till Göteborgsregionens kommuner. De ska sänka trösklar, skapa tempo i lärandet och göra det enklare att gå från nyfikenhet till nästa steg.

Behovs- och innovationssprintar

En heldag där vi ringar in behov, tar fram idéer och skissar prototyper med AI som möjliggörare där det är relevant.

Processtöd kring AI i verksamheten

För er som är igång men vill få bättre fäste i vardagen: stöd för att ta nästa steg i användning av befintliga AI-tjänster.

Labbet

Trygg miljö för att testa idéer, verktyg och arbetssätt utan att störa skarp drift.

AI-agentbaserade simuleringar

Vi genomför simuleringar tillsammans med er verksamhet för att pröva scenarier och utforska metodens potential.

Inspiration och omvärldsbevakning

Kortare föreläsningar som kopplar ny teknik till samhällsutmaningar, möjligheter och praktiska konsekvenser.

Läs mer om våra erbjudanden här.

Kapitel 6

Riktade insatser

När behoven ser olika ut i välfärden

Vi såg tidigt att AI-frågan inte ser likadan ut överallt. Vissa verksamheter har särskilda utmaningar kopplade till uppdrag, regelverk och målgrupper. Därför har vi arbetat riktat med tre områden där behovet varit särskilt tydligt: skola, HR och socialtjänst, och som också var de identifierade målgrupperna i förstudien som ligger till grund för Innovationsarenan.

I skolan möts AI, lärande och samhällsdebatt i ett komplext läge. Tekniken finns i elevernas vardag, samtidigt som tydliga strategier för undervisning, styrning och kompetensutveckling ofta saknas. Innovationsarenans roll har vuxit fram i flera nivåer: från bred kompetensutveckling för lärare och rektorer, till långsiktigt regionalt arbete tillsammans med utbildningschefer och Göteborgs universitet. Parallellt deltar vi i ett nationellt samarbete med SKR, Ifous och flera myndigheter för att ta fram vägledning som stärker skolhuvudmännens förmåga att styra och leda AI-frågan.

Basutbildning

– här finns vår digitala grundutbildning för lärare och rektorer.

Regionalt arbete

– tillsammans med Göteborgs universitet kartlägger vi via kommunernas ledningsgrupper på skolförvaltningar behoven av strategisk kompetensutveckling. Dels för att få den regionala bilden av nuläge och behov, dels för att hitta smarta vägar framåt för att stärka kompetensen. Arbetets inleds tidigt 2026.

Nationell vägledning

– tillsammans med 18 nationella aktörer, med SKR och Ifous som avsändare, deltar Innovationsarenan och GR i den nationella gruppen för att ta fram en vägledning för skolhuvudmän. Arbetet beräknas lanseras juni 2026.

Inom HR såg vi ett konkret behov av stöd i vardagsnära frågor där AI kan minska administration och göra rätt information mer tillgänglig. Därför har vi tillsammans med kommuner utvecklat en gemensam HR-assistent i Svea, som är AI Swedens samverkansinitiativ kring en offentlig AI-assistent. Arbetet har synliggjort hur tekniska förutsättningar, dokumentstruktur och innehållskvalitet varierar mellan kommuner – och att assistenter ofta behöver anpassas lokalt. Samtidigt har satsningen blivit en praktisk testbädd för hur AI-assistenter kan byggas, förvaltas och användas ansvarsfullt i offentlig sektor.

”När vi började arbeta med Svea upplevde många att det inte alls var lika bra som många andra AI-tjänster. Under året har vi dock sett en tydlig utveckling där funktioner både tillkommit och förbättrats. Man kan säga att vi gått från känslan av en Volvo 240 till en modern och trygg Volvo XC40; fortfarande robust och vardagsnära, men med helt andra möjligheter under huven. Bland annat gör transkriberingsfunktionaliteten det nu möjligt att omvandla tal till text, något som förenklar dokumentation av möten och samtal. Ett kommande och viktigt steg är möjligheten att hantera personuppgifter och sekretessbelagd information. Nu återstår bara de juridiska delarna med konsekvensbedömningar, avtal och riktlinjer innan vi kan tuta och köra.”
– Christina Thordén, Göteborgsregionens innovationsarena

Vi genomförde en kartläggning av socialtjänstens behov och såg stor potential att minska administrativ belastning och stärka kvalitet i informationsintensiva processer. Kartläggningen visade att enklare AI-lösningar utan personuppgifter kan ge snabb nytta, medan mer avancerad användning kräver stegvis införande, juridisk noggrannhet och kompetensuppbyggnad.

Genom partnerskapet i utvecklingen av Svea, som är AI Swedens samverkansinitiativ kring en offentlig AI-assistent, har kommuner fått möjlighet att både använda och påverka en offentlig digital assistent under utveckling – och bidra till svensk kunskap om språkmodeller och gemensamma lösningar för välfärden.

Vi har också utforskat schemaoptimering med hjälp av AI, något som kan leda till bättre kompetensförsörjning inom flertalet av kommunens verksamheter. Det var också en av de potentialer som identifierades i Innovationsarenans förstudie. Bland annat bjöd vi tillsammans med AllAgeHub in till en presentationsträff där olika företag fick berätta om sina lösningar på de här utmaningarna.

Med stöd av olika metoder för framsyn har Innovationsarenan även arbetat fram möjliga framtider inom området funktionsstöd. Initiativet presenteras i april 2026 på Mötesplats Funktionsstöd 2026 som arrangeras av Göteborgsregionen på uppdrag av Nätverket för chefer inom funktionsstöd (GR).

Kapitel 7

Samverkan, bjussighet och lite om vad som väntar nästa år

Bjussighet som arbetssätt

När en fråga är ny, komplex och avgörande för samhällsutvecklingen räcker det inte att arbeta ensam. För Innovationsarenan har samverkan därför blivit en grundförutsättning.

Vi rör oss i kommuner, regioner, nationella forum och akademin där vi delar våra upptäckter och vårt arbetssätt, men minst lika viktigt är det vi får tillbaka: frågor, invändningar och perspektiv som fördjupar förståelsen. En medveten princip är att vara bjussig: att dela insikter och produkter, som omvärldsbevakning, ramverk och utbildningar, så att skattemedel används klokt och startsträckor kan kortas.

”Genom regional förankring, samarbete med nationella aktörer och riktade initiativ tillsammans med kommuner bygger vi kunskap som fler kan använda – och tar oss framåt i en fråga som fortfarande är i rörelse.”
– Sofia Larsson, Göteborgsregionens innovationsarena

Vägen framåt 2026 (just nu)

Vi kommer att fortsätta arbeta målsökande och tvåhänt även 2026. Utifrån vad vi lärt oss under året tror vi att nästa års arbete kommer kretsa kring de här sakerna:

Förmåga och kompetens

Att bygga AI-förmåga i offentlig sektor kommer fortsatt vara en kärnfråga för Innovationsarenan. Särskilt viktiga målgrupper framåt är jurister och personuppgiftsansvariga, chefer med ansvar för styrning och ledning i en tid av AI samt verksamhetsutvecklare, där AI-kompetens blir en allt tydligare nyckelförmåga.

Detta tror vi kommer leda till att:

Kompetenser, roller och organisationer förändras

Nu när vi levt med generativ AI i vardagen under ett par år väcks nya frågor: vilka kompetenser behövs egentligen i offentliga verksamheter? Vilka roller påverkas, förändras eller försvinner? Och vilka nya uppstår? Idag och imorgon verkar vi kunna bygga våra nya digitala tjänster själva, kanske får vi helt digitala medarbetare och våra invånare får själva helt nya möjligheter med AI.

För att vi tekniskt ska hänga med:

Det gemensamma labbet för AI

Ambitionen är att ännu tydligare förena kompetensutveckling, tekniskt utforskande och gemensamt lärande mellan kommuner, men även knyta starkare band till andra organisationer i regionen. Fokus framåt ligger i högre grad på lokal och verksamhetsnära AI med mindre, mer specialiserade modeller för specifika arbetsuppgifter, där säkerhet och rådighet kan se annorlunda ut.

En förutsättning för detta är:

Data, analys och prediktion

Samtidigt kommer mycket arbete fortsatt kretsa kring data. Det handlar både om att förstå, städa, strukturera och använda den data vi redan har, men också om att lyfta blicken och ställa frågan: vilken data behöver vi framåt för att skapa verklig nytta? Vi vill fortsätta utveckla arbetet med simuleringar och digitala tvillingar som verktyg för att testa beslut innan de fattas, förstå konsekvenser och arbeta mer förebyggande. Här ryms också frågor om sensorer, prediktion och hur data kan användas för bättre välfärd.

När kompetenser, roller och teknik förändras behövs:

Styrning, ledning och teknikstrategi

Arbetet med styrning och ledning av digitalisering och AI fortsätter att vara prioriterat. Under 2026 fördjupas det arbete vi inlett kring kommuners teknikstrategier. Att skapa gemensamt språk, bättre beslutsunderlag och ökad förståelse för strategiska vägval är avgörande för att AI inte ska bli punktinsatser, utan en del av långsiktig verksamhetsutveckling.

Men vi behöver samla ihop oss och hjälpas åt:

Samarbete, resursdelning och gemensamma krafter

Vi vill fortsätta utveckla våra samarbeten ytterligare – både nationellt och regionalt – för att dela på arbete, kompetens och resurser. Samverkan med aktörer som AI Sweden och SKR blir allt viktigare, liksom möjligheten att snabbare omsätta nationella initiativ regionalt. Vi ser också ett växande behov av att poola resurser och kompetenser mellan kommuner. Kan vi ta regional samverkan ett steg längre? Dela på tjänster, funktioner eller specialistkompetens?

Vi behöver även titta framåt:

Framsyn

Framsyn är och förblir en central del i Innovationsarenans arbete. När teknik förändrar arbetssätt, roller och ansvar behöver vi utforska möjliga framtider tillsammans och kanske viktigast av allt, prata om dessa möjliga framtider.

För vi vet att AI redan påverkar:

AI och samhälle

i går in i ett svenskt valår, för första gången med generativ AI som en självklar del av samhällslandskapet. Frågor om demokrati, etik, påverkan och tillit blir allt mer centrala. Att arbeta med frågor kring källtillit är viktigare än någonsin i en värld där vem som helst kan generera verklighetstroget material med ett knapptryck.

Men vi behöver också förstå att saker tar tid:

AI-besvikelser?

Under året kommer vi behöva hantera det som ibland kallas en AI-besvikelse. Förväntningarna har varit enorma och även om mycket kommer att förändras, har inte allt hänt ännu. Att hålla isär hype och verklig nytta blir en viktig uppgift framåt för att på riktigt hitta och arbeta med de stora potentialerna.

Tack för i år, nu fortsätter vi framåt!

Tidigt i arbetet med Innovationsarenan fick vi ett tydligt medskick från kommundirektörerna: ”Innovationsarenan bör ägna sig åt det svåra, det enkla löser vi själva”. Vi tar med oss det in i nästa år också. Och fortsätter arbeta där frågorna är komplexa, rörliga och ännu inte självklara.

Tycker du vi missar något? Eller vill du göra ett värdefullt medskick? Hör av dig!
innovationsarena@goteborgsregionen.se