Provkör verkligheten med agentbaserad simulering

Just nu får vi många frågor kring ett område vi inom Innovationsarenan nyligen börjat utforska, nämligen simuleringar. Som så ofta i AI-världen råder dock en viss begreppsförvirring. Därför djupdyker vi ner i området agentbaserade simuleringar. 

Tänk dig ett digitalt rollspel där varje “spelare” är en människa, ett hushåll, ett företag eller en myndighet. De fattar beslut, interagerar och påverkas av sin omgivning. Det är i korthet vad agentbaserade simuleringar (ABS) handlar om.

Vad består en simulering av?

I en simulering ingår:

• Agenter: olika “personer” med egna mål, beteenden och personligheter.
• Interaktioner: hur de påverkar varandra genom handlingar och kommunikation.
• Miljö: platsen där allt sker, t.ex. en förvaltning, en stadsdel eller ett mötesrum, som både påverkar och påverkas av agenterna.

Varför är simulering användbart?

ABS fungerar som ett artificiellt socialt laboratorium där vi kan testa idéer samt organisations- eller policyförändringar utan att störa den ordinarie verksamheten. Syftet är inte att automatisera beslut, utan att stödja tänkandet och bredda perspektiven. Precis som med all AI ska insikter, slutsatser och eventuella beslut i slutänden fattas av människor.

Hur arbetar Innovationsarenan med simulering?

Just nu utforskar vi ett antal olika frågor kring ABS:

• Hur kan simuleringar hjälpa en ledningsgrupp i en förvaltning att bredda perspektivet i komplexa frågor?
• Hur kan kommunikatörer i en stadsförvaltning använda agenter för att testa budskap och kampanjer på kommunens invånare
• Vilka förändringar behöver göras i en organisation för att möta en viss utmaning? Till exempel: vilka nya roller och kompetenser behövs för att organisation X ska kunna tillvarata AI:s potential?

Vad skulle du vilja provköra med ABS – en intern process, en medborgardialog, en kampanj, ett möte eller en policyförändring? I vilka sammahang skulle en digital generalrepetition ge dig mest lärdomar? Hör av dig så pratar vi vidare!