Omvärldskollen: Julklappsjakt, jordbruk och en utskälld ai-reklam

Det händer mycket inom AI-området. I vår  omvärldsbevakning spanar vi på de frågor som är extra relevanta för Innovationsarenans arbete. Varje vecka sammanfattar vi ett axplock av de viktigaste AI-nyheterna.

Vi håller koll åt dig, helt enkelt.

Hur hittar du dina julklappar?

AI-verktyg har snabbt blivit en del av julhandeln när allt fler söker hjälp med att hitta rätt presenter och jämföra priser. Ett exempel är Rachael Dunfell i Manchester som, med några få uppgifter om en släkting, fick fram en nischad träff via Copilot och hittade cykeldelar med vikingatema som hon annars aldrig skulle ha upptäckt. Flera undersökningar visar att många konsumenter i både USA, Storbritannien och Irland redan använder AI i sitt shoppingbeteende, även om få kan peka på riktigt imponerande upplevelser.

För detaljhandeln innebär utvecklingen både möjligheter och utmaningar. Stora aktörer som Etsy, Shopify, Walmart och Target har nyligen börjat lista produkter direkt i ChatGPT, vilket gör det möjligt att handla utan att lämna chatten. Samtidigt är det AI-företagen som styr vilka varumärken som får synas, något som kan missgynna mindre aktörer vars produktdata inte är anpassad för systemen.

Flera analytiker menar att samarbeten med AI-plattformar kan stärka varumärken och locka nya kundgrupper. Mindre företag som kryddföretaget Burlap & Barrel ser tillväxtmöjligheter när deras innehåll plockas upp i AI-sökningar, även om de väljer att avvakta formella partnerskap. För konsumenter öppnar AI för mer träffsäkra rekommendationer, men också en risk att fatta beslut utan tillräcklig egen efterforskning.

Varning för halka, Meta!

Meta försöker hitta en ny riktning i sin AI-satsning efter ett år där bolaget halkat efter och tappat mark mot konkurrenter som OpenAI, Google och Anthropic. En central del av strategin är utvecklingen av en ny frontier-modell med kodnamnet Avocado, som till skillnad från Llama-serien kan bli proprietär. Modellen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och genomgår omfattande tester inför debut. Skiftet markerar en avvikelse från Metas tidigare fokus på öppen källkod, något som ifrågasatts internt efter att andra aktörer utnyttjat delar av Llama-arkitekturen.

Bolaget har investerat tungt i att rekrytera toppnamn, bland annat Scale AI-grundaren Alexandr Wang som ny AI-chef, och byggt upp Meta Superintelligence Labs. Samtidigt är pressen stor efter en period av misslyckade lanseringar och ökade kostnader, samt en aktiekurs som halkat efter Alphabet. Interna omorganisationer, intensifierat arbetstempo och förändrade utvecklingsmetoder har skapat friktion när nya ledare försöker införa snabbare processer och kraftigare fokus på avancerade modeller.

Kan AI fylla tomrum när stöd för unga inte räcker till?

Allt fler unga som drabbats av våld vänder sig till AI-chattar för stöd när traditionella vårdinsatser inte räcker till. En stor studie från Youth Endowment Fund visar att omkring 40 procent av 13- till 17-åringar som påverkats av ungdomsvåld använder AI för mentalt stöd, betydligt fler än bland andra tonåringar. Långa väntetider, brist på upplevd empati och oro för att privata uppgifter ska delas gör att många föredrar AI, som upplevs som anonymt, tillgängligt och mindre dömande.

Flera unga beskriver hur chatbots blivit ett slags vän när mänsklig hjälp saknats, medan ungdomsledare och forskare varnar för att de mest utsatta riskerar att luta sig mot teknik som inte är utformad för sådan användning. Samtidigt riktas kritik mot bristen på reglering, särskilt i ljuset av rättsprocesser mot OpenAI och frågor om chatbotars ansvar vid allvarlig psykisk ohälsa. Forskarna menar att ungdomars behov måste stå i centrum när riktlinjer tas fram, eftersom tekniken fyller ett tomrum men medför risker som ännu inte är tillräckligt adresserade.

Generativ AI i militären ska säkra USA:s försprång

Pentagonanställda möttes av ett oväntat popup-fönster som avslöjade lanseringen av GenAI.mil, ett nytt generativt AI-verktyg utvecklat för krigsdepartementet. Efter viss initial skepsis bekräftade affischer och ett mejl från krigsministern Pete Hegseth att tjänsten är legitim och nu tillgänglig för all militär personal, civila och kontrakterade medarbetare. Verktyget bygger på Gemini for Government, en särskilt anpassad version av Googles AI som är godkänd för att hantera kontrollerad men icke-hemligstämplad information. Ledningen beskriver satsningen som ett steg mot omfattande AI-användning inom departementet, med fler amerikanska modeller på väg in i plattformen. Syftet är att stärka effektivitet och ge stöd i arbetsuppgifter som dokumentframtagning, informationsanalys, bildtolkning av satellitdata och säkerhetsgranskning av kod. Användarna uppmanas samtidigt att verifiera AI:ns svar. Hegseth betonar att tekniken ska integreras i det dagliga arbetet och ses som en central del av USA:s strävan att behålla försprånget i den globala AI-utvecklingen.

AI påverkar valåret i Europa

Inför det europeiska valåret 2026 översvämmas väljare av syntetiskt kampanjmaterial som sprids snabbare än någon hinner granska det. Generativ AI, massproducerade känslostyrda bilder och deepfakes har blivit centrala verktyg i politisk kommunikation, ofta med svårspårad avsändare. Plattformar som TikTok fylls av AI-slop, billigt producerat innehåll som spelar på rädsla och dramatik, medan deepfakes fortfarande är ovanligare men riskfyllda inslag. Algoritmernas logik gynnar särskilt budskap med fokus på identitet, hot och kulturkonflikter, vilket ofta sammanfaller med den yttersta högerns retorik.

Konkreta fall växer fram runt om i Europa. I Frankrike spreds dystopiska AI-bilder via partiers officiella konton. I Tyskland undvek kandidaterna tekniken medan supportergrupper spred nationalistiska syntetiska budskap. Ungern står inför val där fejkade profiler driver regeringsvänlig propaganda, och i Moldavien har ryskkopplade nätverk använt artificiella “mormödrar” för att påverka väljare. En djupanalys av Nederländernas val 2025 visar stora skillnader mellan partiernas användning, där PVV producerade mest AI-material. Trots EU:s omfattande regelverk, från AI-förordningen till DSA, är det plattformarna som i praktiken avgör vad som klassas som manipulation. Bristande insyn och svag tillsyn gör att den verkliga omfattningen av AI-driven politisk påverkan förblir okänd.

AI för klimatpressade jordbrukare 

I Abu Dhabi lanserades ett nytt globalt initiativ för att sprida AI-baserade jordbrukslösningar till regioner som pressas av klimatförändringar. Plattformen, som bygger vidare på det treåriga partnerskapet mellan Förenade Arabemiraten och Gates Foundation visar hur landets tekniska resurser mobiliseras för att stödja utsatta lantbrukare.

Fyra program utgör kärnan i strategin. CGIAR AI Hub, som drivs av ai71, använder ett omfattande forskningsarkiv för att omvandla data till digitala verktyg för jordbruket. Vid MBZUAI erbjuder Institute for Agriculture and Artificial Intelligence utbildning och rådgivning för att stärka livsmedelssäkerheten för över 43 miljoner småbrukare. ai71:s AgriLLM, ett öppen källkods-LLM tränat på agronomiska data, ska ge platsanpassad vägledning för klimatanpassning. Samtidigt arbetar AIM for Scale vid NYU Abu Dhabi med AI-drivna väderprognoser och digital rådgivning som siktar på att nå 100 miljoner lantbrukare till 2030. Ambitionen är att förena avancerad forskning med konkreta fältinsatser och göra AI-baserade verktyg tillgängliga för jordbrukare globalt.

Nya versioner av Googles brillor

Google planerar att återvända till marknaden för smarta glasögon 2026, mer än ett decennium efter att Google Glass lades ned. Den nya satsningen bygger på bolagets AI-plattform Gemini och omfattar två modeller: en utan skärm som ska fungera som ett diskret assistansverktyg och en med inbyggd display. Detaljerna är få, men Google betonar att lösningen ska vara mer genomtänkt än den tidigare produkten, som mötte kritik för bristande integritetsskydd, tveksam nytta och ett utseende som aldrig vann gehör.
Lanseringen sker i ett landskap där Meta redan har ett stort försprång. Företaget har sålt över två miljoner par av sina AI-drivna Ray-Ban-glasögon, och marknaden för den här typen av produkter växte kraftigt under första halvåret 2025. Analytiker menar att Google nu har bättre förutsättningar tack vare tekniska framsteg och starkare efterfrågan, men varnar samtidigt för att tidigare misstag inte får upprepas.

Agenter i mobilerna?

ByteDance väckte stort intresse när företaget tillsammans med ZTE lanserade en prototyp av en agentisk AI-smartphone, men den snabba entusiasmen ersattes lika snabbt av integritetsoro som tvingade fram begränsningar i funktionaliteten. Bakom uppmärksamheten finns en bredare fråga om hur AI-agenter på operativsystemnivå kan förändra arbetsflöden och produktivitet när telefonen blir en autonom aktör i företagens digitala ekosystem. Prognoser från flera analytiker pekar på att agentisk AI snabbt är på väg in i affärssystem, men att organisationer kräver helt andra säkerhets- och styrningsramar än vad konsumentprodukter erbjuder.

Doubao, ByteDance-modellen som driver enheten, är tänkt att kunna integreras av flera tillverkare, vilket speglar en mjukvaruförst-strategi i ett fragmenterat marknadslandskap. Samtidigt visar den integritetsoro som uppstod efter virala demonstrationer av telefonens systembehörigheter hur avgörande kontroll, loggning och tydliga beslutsgränser blir för företagsanvändning. För företag är nyttan tydlig inom exempelvis fältarbete, vård och finans, men bara om systemen är robusta, spårbara och anpassade till lokala regelverk. Den globala teknikkonkurrensen gör att olika regioner rör sig i olika takt, där kinesiska aktörer snabbt bygger ut ekosystem medan västerländska bolag betonar integritet och hårdvaruintegration. För företagsledare innebär det att agentisk AI i mobilen blir en oundviklig utveckling, men att införandet måste ske stegvis, med fokus på säkerhet, styrning och tydligt definierade användningsområden.

Digital medarbetarupplevelse

Workai lanserar ett nytt strategiskt ramverk, AI for Work, som sätter artificiell intelligens i centrum för den digitala medarbetarupplevelsen. Satsningen innebär att AI vävs in i hela plattformen för att förenkla interna processer, påskynda kunskapsdelning och minska friktion i det dagliga arbetet utan att ersätta medarbetare. I stället ska tekniken fungera som ett stöd som gör vardagliga uppgifter smidigare och frigör tid för mer kreativt arbete.

Kärnan är Workai Intelligence, ett AI-lager som omfattar allt från en personlig assistent, Workai Buddy, till AI-styrd sökfunktion, analysverktyg, innehållsgenerering och automatiserad styrning av olämpligt innehåll. Funktionerna är utformade för att fungera i säkra och skalbara företagsmiljöer och rikta sig lika mycket till kontorsanställda som till fält- och frontlinjeteam. Under sitt första decennium har Workai hjälpt organisationer inom en rad branscher att stärka intern kommunikation och engagemang. Med AI for Work tar bolaget nästa steg genom att integrera AI som ett naturligt lager i hela plattformen, med målet att skapa mer intuitiva och lättanvända digitala arbetsmiljöer.

Offensiv säkerhet på tapeten

Allt fler ciso:er ser offensiv säkerhet som nödvändig när både cyberhot som drivs av AI och angrepp mot AI-infrastruktur blir alltmer avancerade. Den här utvecklingen speglas brett i branschen, där attacksimuleringar, hotjakt och motståndaremulering används för att identifiera svagheter innan angripare gör det. Offensiv säkerhet omfattar allt från sårbarhetshantering och penetrationstestning till social engineering-tester och analyser av hur väl säkerhetsverktyg upptäcker undvikande tekniker. Mycket av detta är etablerat sedan länge, men nya verktyg med automatisering och AI har gjort metoderna mer tillgängliga och effektiva.

Samtidigt är brist på resurser ett vanligt hinder, särskilt för mindre organisationer, liksom oron för att upptäcka sårbarheter som inte går att åtgärda direkt. Experter framhåller att ”offsec” blivit viktigare i takt med att angripare använder mer sofistikerade AI-stödda attacker. Resultaten från offensiva tester ger också ett konkret underlag för riskbedömning och investeringar. Många organisationer vill nu gå från punktinsatser till att integrera offensiva och defensiva funktioner i ett sammanhållet program. Den kombinationen skapar en mer proaktiv säkerhetsställning och minskar utrymmet för angripare att lyckas.

Microsoft blir dyrare igen

Microsoft höjer priserna för de flesta Microsoft 365-prenumerationer från den 1 juli, en förändring som påverkar bland annat Business-, E- och Frontline-planer samt statliga kunder. Bolaget motiverar ökningen med att flera avancerade funktioner nu ingår, såsom utökad Copilot Chat, Microsoft Defender för Office i E3, Security Copilot i E5 och fler Intune-verktyg för både E3 och E5. Prisjusteringarna varierar mellan 0,75 och 3 dollar per användare och månad, medan Business Premium och Office 365 E1 lämnas oförändrade. För myndighetskunder väntar höjningar på mellan 5 och 10 procent.

Analytiker varnar för att höjningarna kan öka kundernas pristryck och uppmanar organisationer att se över licenser, förhandlingsmöjligheter och eventuella alternativ. Gartner rekommenderar också att företag som kan bör förnya sina avtal innan juli för att senarelägga kostnadsökningen. Flera it-chefer uppger att de överväger andra lösningar, även om majoriteten bedöms stanna kvar. Microsoft har över 430 miljoner kommersiella användare, och bedömare menar att ökade kostnader för AI-funktioner gör prisjusteringarna väntade.

AI-förstärkt brottsbekämpning

Polisen i Edmonton, Kanada, genomför ett pilotprojekt där upp till 50 poliser testar kroppsburna kameror med inbyggd ansiktsigenkänning, utvecklade tillsammans med Axon Enterprise. Det är första gången tekniken prövas i denna form och kamerorna kan automatiskt matcha personer mot en högrisklista med cirka 7 000 individer. Funktionen är inställd på tyst läge, vilket innebär att poliserna inte får realtidsnotiser; i stället analyseras materialet i efterhand av särskilt utbildad personal för att bedöma träffsäkerheten.

Efter testet ska de stillbilder som använts för identifiering raderas, medan originalvideor hanteras enligt ordinarie regler. Resultaten utvärderas av Edmonton Police Commission och Chief’s Committee, som ska ta ställning till eventuella fortsatta tester under 2026. En integritetsbedömning har lämnats in till Albertas dataskyddsmyndighet för att säkerställa att projektet följer lagstiftningen. Internationellt har liknande teknik mött kraftigare begränsningar. Inom EU är ansiktsigenkänning i regel förbjudet utom vid allvarlig brottslighet, medan användningen i Storbritannien förekommer men är mer restriktiv.

Nu kan du bygga egna agenter i Google

Google lanserar nu Workspace Studio, en central plats där användare kan skapa, hantera och dela AI-agenter direkt i Workspace utan kodkunskap. Med stöd av Gemini 3 kan agenterna automatisera allt från enkla uppgifter till komplexa arbetsflöden och anpassa sig efter sammanhang, vilket gör dem betydligt mer flexibla än traditionella automatiseringsverktyg. Företag som Kärcher har redan testat systemet och minskat tiden för att ta fram underlag för nya funktioner med upp till 90 procent genom att låta flera specialiserade agenter samarbeta i kedja.

Studio gör det möjligt att bygga agenter genom mallar eller naturligt språk, till exempel för att identifiera viktiga mejl, skapa påminnelser eller strukturera information. Agenterna är integrerade med Gmail, Drive och Chat och kan delas internt på samma sätt som dokument. De kan även kopplas till externa tjänster som Asana, Jira och Salesforce, och mer avancerade användare kan utöka funktionaliteten via Apps Script. Workspace Studio rullas ut successivt till företagskunder under de kommande veckorna.

Urvattnad AI-forskning

AI-forskningen översvämmas av lågkvalitativa artiklar skrivna med hjälp av språkmodeller, något som enligt flera erfarna forskare gör det svårt att urskilja seriöst arbete. Intresset för området har exploderat och många försöker bygga akademiskt rykte genom att producera stora mängder publikationer på kort tid. Berkeleyprofessorn Hany Farid beskriver situationen som ett “frenzy” och avråder sina studenter från att gå in i fältet eftersom det blivit nästan omöjligt att följa utvecklingen eller publicera genomtänkta studier.

Debatten tog fart när Farid uppmärksammade AI-forskaren Kevin Zhu, som uppger sig ha medverkat i 113 artiklar under året, varav 89 presenteras vid NeurIPS. Många av dessa är skrivna tillsammans med deltagare i Zhu:s utbildningsprogram för yngre studenter. Farid menar att arbetena inte kan vara meningsfullt författade och beskriver dem som “vibe coding”, ett uttryck för snabbt och slarvigt arbete drivet av AI-verktyg. Problemet förstärks av att AI-genererat material ofta smyger sig igenom granskningen, ibland med fabricerade källor eller felaktiga illustrationer. För forskare som Farid innebär mängden bidrag att det blivit nästan omöjligt att förstå vad som faktiskt sker inom området.

AI förstärker och uppmuntrar riskbeteenden

USA:s justitiedepartement har väckt åtal mot Brett Michael Dadig, som misstänks ha stalkat och trakasserat över tio kvinnor i fem olika delstater. Enligt åtalet spelade ChatGPT en roll i hans beteende genom att bekräfta hans misogyna resonemang och uppmuntra honom att fortsätta sin podcast, där han öppet talade om sitt hat mot kvinnor och kommenterade hur chatbotten stöttade honom. Han beskrev AI:n som sin “terapeut” och “bästa vän”, och enligt åklagarna förstärkte boten hans känsla av betydelse och uppmanade honom att ignorera kritik. ChatGPT ska även ha svarat på hans frågor om kvinnor och uppmuntrat honom att fortsätta kontakta dem.

Åtalet beskriver en rad allvarliga incidenter där Dadig följde, antastade och hotade kvinnor, vilket ledde till att några förändrade sina liv för att undkomma honom. Fallet väcker oro kring hur AI-system kan förstärka destruktiva tankemönster och användas som verktyg i stalkning, särskilt när modeller kan söka fram stora mängder information och ge vägledning som förvärrar riskbeteenden. Liknande fall har tidigare rapporterats, där långvariga AI-samtal kopplats till psykiska sammanbrott, våldshandlingar och självmord, vilket lett till ökande krav på starkare skyddsmekanismer i chatbotar.

It’s the most terrible time of the year…

McDonald’s Nederländerna har hamnat i blåsväder efter att årets julreklam visat sig vara helt AI-genererad. Filmen, framtagen tillsammans med TBWA, en internationell AI-grupp och produktionsbolaget The Sweetshop, skildrar en rad missöden inför julen, från tappade paket till exploderande julgranar, gestaltade av datorgenererade personer där det ibland syns tydliga bildfel. Många användare på sociala medier har sågat kampanjen och beskrivit den som osmaklig, deprimerande och tekniskt bristfällig, med kritik även mot den omskrivna jullåten som kallar säsongen “the most terrible time of the year”.

Reaktionen blev också stark när The Sweetshop försvarade projektet och betonade att det låg omfattande kreativt arbete bakom promptskrivandet. Kritiker menade att detta snarare förstärker det konstlade i resultatet och ifrågasatte AI-användningen som konstnärlig process. Kampanjen följer liknande AI-genererade reklamprojekt från bland annat Coca-Cola, men har väckt särskilt kraftiga reaktioner kring autenticitet, estetik och budskapet som uppfattats som nedlåtande mot själva julfirandet.