Omvärldskollen: Bubbeloro, gosedjur och nya modeller

Plats på scen för GPT5

OpenAI har nu lanserat sin nya AI-modell GPT-5 som ska överträffa tidigare versioner inom kodning, skrivande, hälsa och visuell perception. Modellen sägs vara mer tillförlitlig, följer instruktioner bättre och fungerar både som kreativ partner och som stöd i komplexa frågor, särskilt inom hälsa där den kan hjälpa användare att förstå och diskutera sina resultat.
Lanseringen blev dock kontroversiell då många upplevde GPT-5 som kallare och mindre personlig än GPT-4o, vilket ledde till att den äldre modellen snabbt återinfördes. OpenAI:s vd Sam Altman erkände misstag i utrullningen och betonade vikten av att hantera förändringar varsamt när hundratals miljoner användare påverkas.

Altman lyfte även framtidsvisioner där OpenAI kan behöva investera biljoner i datacenter för att klara fortsatt tillväxt. Han ser satsningar på hjärn-datorgränssnitt, AI-drivna sociala nätverk och eventuella förvärv, samtidigt som han varnar för att AI-marknaden kan befinna sig i en bubbla trots att teknologin är en av de viktigaste på länge.

Öppna modeller från OpenAI…

OpenAI har även för första gången på över fem år släppt öppna språkmodeller, gpt-oss-120b och gpt-oss-20b, som kan laddas ner gratis via Hugging Face. Till skillnad från företagets proprietära modeller är dessa så kallade open-weight-modeller där parametrarna är publika, vilket gör det möjligt för användare att köra dem lokalt, anpassa dem efter behov och även använda dem kommersiellt under Apache 2.0-licensen. Med detta markerar OpenAI en strategisk kursändring mot en mer öppen modellutveckling.

Prestandan för gpt-oss-120b jämförs med företagets egna proprietära modeller o3 och o4-mini, och den utmärker sig i vissa tester. Fördelen med de öppna modellerna är inte bara transparens utan även lägre kostnader och möjlighet till användning bakom brandväggar.

Sam Altman framhåller att initiativet ska bidra till att innovation kring öppna AI-modeller sker i USA och inte enbart i Kina, där aktörer som DeepSeek snabbt vunnit mark. Med gpt-oss ställs OpenAI direkt mot konkurrenter som Meta, vars Llama-serie hittills dominerat open-weight-fältet, och lanseringen sker i en tid då konkurrensen om AI-talanger mellan bolagen hårdnar kraftigt.

… och från Deepseek

Det kinesiska AI-bolaget Deepseek har lanserat sin hittills mest avancerade modell, V3.1, med 685 miljarder parametrar. Modellen presterar i nivå med de dyraste systemen från OpenAI och Anthropic, men erbjuds helt gratis och med öppen källkod. Genom sin hybridarkitektur, som integrerar chatt, resonemang och kodning i ett enda system, samt betydligt lägre kostnader, runt tio kronor per koduppgift jämfört med konkurrenternas cirka 700, utmanar Deepseek de amerikanska teknikjättarnas affärsmodeller. Lanseringen kommer då kort efter att både OpenAI och Anthropic släppt sina senaste flaggskeppsmodeller och kan förändra konkurrenslandskapet. Samtidigt brottas Deepseek med förseningar av modellen R2 på grund av chipproblem hos Huawei, efter att tidigare ha använt Nvidia-hårdvara.

Varning för AI-psykos

Microsofts AI-chef Mustafa Suleyman varnar för en växande trend av så kallad ”AI-psykos”, där människor upplever att AI-verktyg som ChatGPT, Claude och Grok är medvetna och utvecklar föreställningar som får dem att tappa greppet om verkligheten. Fenomenet handlar inte om faktisk medvetenhet hos AI, utan om att användare tolkar svaren som verkliga och bygger övertygelser kring det. Exempel inkluderar personer som tror att de fått hemlig tillgång till funktioner, utvecklat romantiska relationer med en chatbot eller till och med fått gudalika krafter.

Ett uppmärksammat fall i Skottland visar hur en man blev övertygad om att han skulle bli mångmiljonär efter att ChatGPT bekräftat hans påståenden om en arbetsrättstvist. När han slutade söka mänsklig rådgivning ledde det till en psykisk kollaps. Läkare och forskare varnar nu för att AI kan bli en form av ”ultra-processad information” som påverkar människors mentala hälsa, och föreslår att framtida vårdbesök kan inkludera frågor om AI-användning på samma sätt som idag om rökning eller alkohol.

Studier visar att en betydande del av allmänheten oroas över AI:s sociala påverkan där många tycker att tekniken inte bör användas av minderåriga och att AI aldrig borde utge sig för att vara verkliga personer. Forskare menar att vi bara sett början av problemet och jämför utvecklingen med sociala medier, där även en liten andel drabbade kan innebära ett stort samhällsproblem givet den massiva användningen.

Hur många använder egentligen ChatGPT?

OpenAI rapporterar att över en halv miljard människor världen över använder företagets AI-verktyg, framför allt ChatGPT, som hanterar mer än 2,5 miljarder meddelanden per dag. En ny rapport från OpenAI:s chefsekonom Ronnie Chatterji och hans team lyfter fram dessa effekter och markerar starten på en 12-månaders forskningssatsning i samarbete med bland andra Harvardprofessorn Jason Furman och Michael Strain från AEI. Målet är att utveckla en forskningsagenda för att mäta AI:s inverkan på jobb och produktivitet, med stöd av en ny OpenAI Workshop i Washington, DC.

ChatGPT har blivit den snabbast växande konsumentteknologin i historien och används nu i arbetet av nästan en tredjedel av amerikanska vuxna som testat tjänsten. OpenAI framhåller att AI kan bli en lika genomgripande innovation som elektricitet eller transistorn, med potential att skala mänsklig kreativitet och kunskap. Samtidigt påpekas att förändringarna på arbetsmarknaden blir omfattande och snabbare än tidigare teknologiska skiften, vilket kräver aktiva åtgärder för att fördela vinsterna brett, stödja arbetstagare och undvika att makt och rikedom koncentreras till ett fåtal.

AI för dig som tänker på romarriket

Nu har forskare utvecklat Aeneas, den första AI-modellen som kan kontextualisera antika inskriptioner för att hjälpa historiker tolka, datera och återställa fragmentariska texter från romarriket. Modellen bygger på över 176 000 latinska inskriptioner och kombinerar text och bildanalys för att identifiera paralleller, återställa skadade partier och ange geografiskt ursprung. Aeneas sätter nya riktmärken inom epigrafisk forskning, med hög träffsäkerhet i datering, lokalisering och restaurering, även när textluckor har okänd längd.

Till skillnad från tidigare verktyg kan Aeneas snabbt hitta samband mellan texter och ge kvantitativa uppskattningar som speglar pågående vetenskapliga debatter, exempelvis kring kejsar Augustus inskrifter. Modellen utvecklades i samarbete med universitet i Nottingham, Warwick, Oxford och Aten, och görs fritt tillgänglig via predictingthepast.com tillsammans med öppen källkod och dataset.

Studier med professionella historiker visar att Aeneas inte ersätter expertkunskap, men påtagligt stärker forskarnas arbete genom att ge nya tolkningsmöjligheter och öka deras säkerhet i komplexa uppgifter. Projektet inkluderar även utbildningsmaterial för att integrera AI i historieundervisning och stärker därmed både forskning och pedagogik kring antikens texter.

Pluggläge i ChatGPT ska guida istället för att ge färdiga svar

OpenAI har introducerat study mode i ChatGPT, ett nytt läge utformat för att stödja lärande genom att guida studenter steg för steg istället för att bara ge färdiga svar. Funktionen finns nu tillgänglig för användare med Free, Plus, Pro och Team, och kommer snart även till ChatGPT Edu. Syftet är att främja verklig förståelse snarare än att enbart lösa uppgifter. Study mode använder pedagogiskt utformade systeminstruktioner, utvecklade tillsammans med lärare och forskare, som bygger på principer från lärandeforskning. Det innebär interaktiva frågor, ledtrådar och reflektioner som stimulerar kritiskt tänkande, strukturerade förklaringar som minskar kognitiv belastning, samt personlig anpassning utifrån användarens nivå. Dessutom ingår kunskapstester och återkoppling för att stärka minnesförmåga och förmågan att tillämpa kunskap i nya sammanhang.

Studenter som testat funktionen beskriver den som en konsekvent och interaktiv handledning som kan bryta ned komplexa ämnen och hjälpa till att bygga djupare förståelse över tid.

Google ger NotebookLM fler lärverktyg

Google har nu lanserat Video Overviews och uppgraderingar för NotebookLM, företagets AI-assistent för forskning och lärande. Video Overviews fungerar som visuella motsvarigheter till de tidigare ljudsammanfattningarna och presenterar material i form av berättade bildspel. De kombinerar AI-genererade illustrationer med utdrag från dokument som bilder, citat och siffror för att förklara komplexa ämnen mer pedagogiskt. Användare kan anpassa innehållet efter sina mål, sin kunskapsnivå eller målgrupp. Funktionen rullas nu ut på engelska, med fler språk planerade framöver.

Studio-panelen i NotebookLM har samtidigt fått en ny design och stöder nu flera output av samma typ i ett och samma anteckningsblock. Det gör det möjligt att exempelvis skapa flera ljud- och videogenomgångar för olika målgrupper, producera olika studieguides för olika kapitel, eller publicera innehåll på flera språk. Fyra huvudformat finns nu tillgängliga direkt i panelen: Audio Overviews, Video Overviews, Mind Maps och Reports. Dessutom går det att multitaska genom att använda flera format samtidigt.

Och här kommer ytterligare en Google-nyhet

Google har även lanserat Storybook, en ny funktion i Gemini-appen som gör det möjligt för användare att skapa personliga, illustrerade digitala sagoböcker med högläsningsfunktion. Genom att beskriva en berättelse genererar Gemini en unik bok på tio sidor med skräddarsydd konst och ljud, i valfri stil från pixelkonst och serier till leranimation och målarböcker. Funktionen stöder över 45 språk och kan även använda användarens egna foton eller filer som inspiration.

Storybook ska vara särskilt anpassat för barn och kan bland annat förklara svåra ämnen på ett lättförståeligt sätt, lära ut livslektioner eller förvandla barns teckningar till berättelser. Samtidigt har funktionen visat sig uppskattad även av vuxna tack vare möjligheten att anpassa karaktärer, miljöer och teman. Syftet är att göra familjens läsestunder mer interaktiva och kreativa genom AI-genererade sagor. Eller kanske få oss att själva sluta skapa böcker, illustrationer och sagor? Vem vet?

Nämen? Här kommer ännu mer från Google!

Genie 3, en ny version av så kallade world models som kan skapa interaktiva, dynamiska miljöer i realtid har nu släppts. Utifrån en textprompt kan modellen generera världar i 720p-upplösning med 24 bilder per sekund, som förblir visuellt konsekventa i flera minuter. Till skillnad från tidigare versioner, Genie 1 och 2, gör Genie 3 det möjligt att själv navigera i miljöerna och uppleva dem som interaktiva världar.
Tekniken bygger vidare på DeepMinds mångåriga forskning inom simuleringar, spel och robotik och ses som ett steg mot AGI, eftersom den gör det möjligt att träna AI-agenter i obegränsade virtuella miljöer. Genie 3 kan återskapa naturliga fenomen som vatten, ljus och djurliv, generera historiska eller fiktiva miljöer, samt skapa helt fantasifulla världar.

En ny funktion, kallad promptable world events, gör det dessutom möjligt att förändra miljön i realtid genom textkommandon, exempelvis att ändra väder eller lägga till objekt.

Ett stort steg mot simuleringar, forskning och kanske interaktivt lärande. Visst blir man sugen på att sätta igång och skapa världar?

Lita inte på AI-citat

Få har väl missat att Kristdemokraternas partiledare tillika vice statsminister Ebba Busch hamnat i blåsväder efter att ha använt ett falskt citat i sitt Almedalen-tal. Citatet tillskrevs skribenten Elina Pahnke men visade sig vara genererat av en språkmodell, något Busch senare förklarade med att hennes ”AI”-källa hade fabricerat informationen.

Kritiker menar dock att detta avslöjar en grundläggande missuppfattning hos vice statsministern om hur språkmodeller fungerar. Detta visar att språkmodeller inte är utformade för att leverera sanning, utan för att skapa övertygande text. De kan lika gärna producera trovärdiga men påhittade uppgifter som korrekta fakta. Händelsen ses som problematisk eftersom den illustrerar hur lätt politiker kan låta sig duperas av syntetisk text och sprida felaktiga uppfattningar om tekniken.

Växande energibehov när AI-modeller  ska tränas 

OpenAI och EPRI visar att energibehovet för att träna de största AI-modellerna växer snabbt och kan nå 4–16 gigawatt per träning år 2030, motsvarande elförbrukningen för miljontals amerikanska hushåll. Historiskt har effektbehovet för så kallade frontier-modeller ökat med över 2x per år, drivet av snabb tillväxt i beräkningskraft (4–5x per år), större kluster och begränsningar i träningstid.

Effektiviteten i hårdvaran har förbättrats med 26–40 % per år, men trots detta fortsätter effektbehovet att stiga. Samtidigt väntas tillväxttakten för träningstid bromsa in eftersom många körningar redan pågår i över 100 dagar, vilket gör kortare innovationscykler viktigare. Rapporten bedömer därför att effektbehoven för de största träningskörningarna sannolikt kommer växa med 2,2–2,9x årligen fram till 2030.

För energisektorn innebär detta att AI kan bli en betydande belastning på elnäten. Flera bolag planerar redan datacenter i fler-GW-skala och total AI-kapacitet globalt kan överstiga 100 GW till 2030, varav mer än hälften i USA. Det motsvarar omkring 5 % av USA:s totala elproduktion. Möjligheter till distribuerad träning över flera datacenter kan mildra lokala flaskhalsar, men utvecklingen väcker frågor om både kapacitet och energiförsörjning.

Ökade kostnader för Micorosoft-licenser

Västra Götalandsregionen (VGR) har tecknat ett nytt femårsavtal med Microsoft för licenser till program som Excel, Teams och Word. Avtalet är värt omkring 1,4 miljarder kronor och innebär en årlig kostnadsökning på drygt 43 procent jämfört med det tidigare treårsavtalet. Första året blir kostnaden 264 miljoner kronor, mot tidigare 184 miljoner. En del av höjningen förklaras av att regionen nu får tillgång till Microsofts AI-assistent Copilot, men en stor del beror på Microsofts generella prishöjningar.

VGR:s it-chef Richard Karlsson framhåller att regionen i praktiken är beroende av Microsoft, då alternativ skulle kräva omfattande systembyten, bland annat av operativsystem och samarbetsverktyg som Teams. Samtidigt växer debatten i Sverige om det starka beroendet av amerikanska molntjänster. Forskare har varnat för att en framtid utan Microsoft 365 kan få allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga tjänster, men VGR uppger att man inte aktivt söker alternativ utan nu fokuserar på det nya avtalet.

Skifte i Danmark ska minska beroende av teknikjättar

I Danmark planeras ett stort teknikskifte i offentlig sektor där Microsofts programvara gradvis kommer att ersättas med Linux och LibreOffice. Initiativet drivs av landets digitaliseringsministerium och syftar till att minska beroendet av amerikanska teknikjättar, stärka digitalt oberoende och öka kontrollen över data, säkerhet och systemuppdateringar. Även om lägre licenskostnader väntas är huvudmotivet strategiskt, att skydda kritisk infrastruktur från geopolitiska risker.

Erfarenheter från tidigare försök, som Münchens misslyckade övergång från Microsoft, gör att Danmark nu väljer en mer försiktig strategi. Övergången sker gradvis och med möjlighet att tillfälligt återgå till Microsofts verktyg om allvarliga problem uppstår. Samtidigt betonas att målet är att minst hälften av de anställda ska använda Linux-baserade datorer redan under sommaren och att en fullständig övergång planeras till hösten.

Projektet ses som ett politiskt och teknologiskt experiment som väcker frågor om kontroll, kompatibilitet och långsiktig hållbarhet i statens digitala infrastruktur.

Misslyckade AI-satsningar

En ny rapport från MIT:s NANDA-initiativ, The GenAI Divide: State of AI in Business 2025, visar att de flesta satsningar på generativ AI i företag inte levererar de förväntade resultaten. Endast omkring 5 procent av pilotprojekten leder till snabb intäktsökning, medan majoriteten stannar av utan mätbar påverkan på resultatet. Framgångarna finns främst hos startups och enskilda bolag som fokuserar på specifika problem och bygger smarta partnerskap, medan stora företag ofta misslyckas på grund av brister i integration och anpassning till arbetsflöden.

Rapporten visar också att många företag lägger en oproportionerligt stor del av sina AI-budgetar på försäljning och marknadsföring, trots att den största avkastningen hittas inom backoffice-automation och effektivisering av processer. Köpta AI-lösningar från specialiserade leverantörer lyckas i två tredjedelar av fallen, medan interna byggen oftare misslyckas, särskilt i reglerade sektorer som finans. Framgångsfaktorer inkluderar att involvera linjechefer i adoptionen och välja verktyg som kan integreras och utvecklas över tid.
Samtidigt förändras arbetsstyrkan gradvis, framför allt inom kundtjänst och administration, där jobb försvinner genom att tjänster inte återbesätts. Rapporten pekar också på det utbredda fenomenet med ”skugg-AI” där anställda använder verktyg som ChatGPT utan formell sanktion.

Blickar man framåt experimenterar de mest avancerade företagen redan med agentbaserade AI-system som kan agera mer självständigt, vilket ses som nästa steg i företagsanvändningen av AI.

Nya AI-team i Region Stockholm

Region Stockholm har startat särskilda AI-team för att påskynda utveckling och införande av AI-lösningar inom bland annat vård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. Teamen består av experter som tillsammans med verksamheterna driver utvecklingsprojekt, där de bidrar med kompetens inom AI men även juridik och upphandling. Syftet är att fler AI-projekt ska nå produktion snabbare och mer effektivt än om arbetet bedrivs enskilt. Verksamheter inom Region Stockholm och Tiohundra kan ansöka om stöd, med första ansökningsperiod fram till oktober 2025.

Oro: när spricker AI-bubblan?

Lanseringen av OpenAI:s GPT-5 blev en besvikelse och har väckt frågor om hela AI-branschens löften och framtid. Trots höga förväntningar visade sig modellen vara mindre användarvänlig än sina föregångare, göra liknande eller fler misstag i svar och prestera sämre i till exempel matematik. Kritiken var stark både från användare och techmedia, vilket tvingade OpenAI att snabbt återinföra tillgången till äldre versioner.
Misslyckandet har förstärkt bilden av en möjlig AI-bubbla, där enorma investeringar från bolag och investerare riskerar att inte motsvaras av verkliga framsteg. Kritiker, som forskarna Emily M. Bender och Alex Hanna, menar att AI-bolagens framgångar bygger på överdriven hype och på människors tendens att tolka språkmodeller som intelligentare än de är.

Fenomenet påminner om dotcom-boomen på 1990-talet, med Nvidia i en roll liknande den Intel hade då som börsledande teknikbolag. Många av AI-branschens löften om ökad produktivitet, stora ekonomiska vinster och hot om massarbetslöshet inte har infriats. Tvärtom visar erfarenheter att AI ofta kräver mänsklig dubbelkontroll, vilket kan sänka effektiviteten. Kritiker betonar att “artificiell intelligens” främst är ett marknadsföringsbegrepp snarare än en vetenskaplig realitet, och att vinsterna främst kommer tillfalla ett fåtal företag medan resten riskerar att bära kostnaderna.

Meta pausar rekryteringen

Efter en intensiv satsning där Meta köpt upp och lockat över AI-kompetens med rekordhöga bonusar pausar bolaget nu rekryteringen till sin nya AI-division. Pausen beskrivs av företaget som en del av den årliga planeringsprocessen och arbetet med att skapa en tydlig struktur för satsningen på så kallad superintelligens. Bakgrunden är att Meta, liksom andra teknikjättar, har lagt enorma summor på AI-rekrytering och infrastruktur. Samtidigt växer oron för att AI-satsningarna sker för snabbt, något som förstärkts av börsfall i amerikanska tech-aktier och uttalanden från OpenAI:s vd Sam Altman om den möjliga AI-bubblan. Analytiker menar dock att pausen snarare är ett naturligt stopp för att integrera de nya rekryteringarna och inte en nedtrappning av Metas AI-ambitioner

Men pengarna fortsätter trilla in

Databricks, lett av svenske vd:n Ali Ghodsi, är på väg att avsluta en ny finansieringsrunda (serie K) som värderar bolaget till över 100 miljarder dollar, alltså cirka 960 miljarder kronor. Värderingen bekräftas av Ghodsi själv i ett inlägg på X.
Kapitalet ska användas för att driva företagets AI-strategi, inklusive utvecklingen av Agent Bricks, en plattform för AI-agenter byggda på företagsdata, investeringar i den nya databasen Lakebase, samt global expansion och framtida AI-relaterade förvärv. Enligt Ghodsi lockas investerare av det starka momentum som Databricks AI-produkter har, med användning bland flera av världens största företag och tjänster.

Dags att satsa på personlig utveckling istället för akademisk utbildning?

Jad Tarifi, en av grundarna till Googles första team för generativ AI och numera vd för Integral AI, varnar för att framtidens läkare och jurister riskerar att få sina karriärer undanträngda av artificiell intelligens. I en intervju med Business Insider säger han att utbildningar som tar många år och stora resurser att slutföra, som medicin och juridik, kan bli föråldrade innan studenterna ens hunnit ut i yrkeslivet.
Tarifi menar att AI utvecklas så snabbt att många traditionella utbildningsvägar kan förlora sitt värde. Han avråder från att ta en doktorsexamen om man inte är djupt passionerad för ämnet och framhåller att även områden som AI och robotik kan vara lösta innan en PhD-examen är färdig. Som möjliga undantag nämner han nischade fält som AI inom biologi, som fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Samtidigt betonar han att det mänskliga perspektivet blir allt viktigare i en värld där AI tar större plats. Att fokusera på självkännedom, sociala relationer och personlig utveckling är enligt Tarifi en bättre investering för framtiden än långvariga akademiska studier. Kritiker påpekar dock att AI ännu är långt ifrån att ersätta läkare och jurister fullt ut, och att en fortsatt brist på läkare kan göra att Tarifis varningar aldrig slår in. 

Hur är läget i sociala medier?

En ny studie från universitetet i Amsterdam pekar på att sociala medier kan vara dömda att förbli polariserade och fyllda av desinformation, även med olika försök till reformer. Forskarna Petter Törnberg och Maik Larooij simulerade en plattform enbart befolkad av AI-drivna chatbotar (GPT-4o) för att undersöka effekten av sex olika åtgärder, såsom kronologiska flöden, borttagna följarsiffror och främjande av olika perspektiv. Resultatet visade att ingen strategi gav tillräcklig effekt, och vissa förvärrade till och med situationen. Till exempel ledde kronologiska flöden till att extremt innehåll hamnade högst upp.
Studien understryker att problemen inte enbart ligger i enskilda inlägg, utan i hur nätverksstrukturerna formas och förstärker synligheten av polariserande material. Detta skapar en kraftig ojämlikhet i uppmärksamhet, där ett fåtal inlägg dominerar flödet.

Forskarna varnar också för att utvecklingen kan bli ännu mer problematisk i takt med att generativ AI används för att massproducera uppmärksamhetsdrivande och polariserande innehåll. Sammantaget ifrågasätts om dagens sociala mediemodeller kan överleva i längden.

Den nya generationen AI-gosedjur

En ny generation AI-drivna gosedjur säljs nu på nätet, vilket väcker oro för barns säkerhet och integritet. Till skillnad från äldre interaktiva leksaker som Furbies bygger dessa på avancerad AI och kan både kommunicera med barn och potentiellt dela information med externa företag.

Det mest etablerade företaget är Silicon Valley-startupen Curio, som marknadsför sina leksaker som barnvänliga och bland annat använder röstskådespel av musikern Claire “Grimes” Boucher. Trots löften om trygghet framgår det i företagets integritetspolicy att aktörer som Microsoft, OpenAI och Perplexity AI kan samla in barns data via apparna.

Utöver Curio säljs liknande produkter av mindre kända aktörer som Little Learners och FoloToy, där transparensen är ännu lägre. Little Learners har dåligt rykte och använder AI-genererade bilder i sin marknadsföring, medan FoloToy uppger att kunder kan välja mellan språkmodeller från ett 20-tal företag, men dess integritetspolicy är bristfällig och verkar delvis AI-genererad. Med tanke på tidigare rapporter om AI-relaterade risker, från desinformation till psykisk påverkan, ifrågasätts om det är lämpligt att introducera teknologin till små barn, särskilt när företagen bakom leksakerna inte är tydliga med hur barns data hanteras eller vilka säkerhetsåtgärder som faktiskt finns.

Kritik mot danska AI-präster

Det danska fackförbundet för präster har lanserat AI-verktyget ”Predikohjälparen”, en chattbot baserad på flera språkmodeller och tränad i evangelisk-luthersk teologi. Verktyget kan skriva predikningar och tal vid kyrkliga ceremonier och lanserades tillsammans med en manual för hur det kan användas. Satsningen har dock mötts av omfattande kritik. Debattörer menar att kyrkan bör vara fri från artificiell påverkan, medan teologistudenter och präster varnar för att tekniken riskerar att underminera prästens roll och förminska predikans andliga betydelse. Kritiken handlar också om att AI saknar själ och gudsrelation. Prästföreningen har i efterhand erkänt att lanseringen delvis gick för långt och förtydligat att Predikohjälparen endast ska ses som ett kreativt stöd och ska inte ersätta prästens kärnuppgifter.