Från gnista till genomförande – AI, personas och kommunikation
21 maj 2026 | Henrik Krantz
Det börjar nästan alltid med en fråga som ingen riktigt vet svaret på och i det här fallet var frågan enkel att formulera, men svårare att besvara:
kan AI hjälpa kommunikatörer att förstå sina invånare bättre?
Inte ersätta dem eller ge definitiva svar. Utan fungera som ett bollplank och ett sätt att testa material, utmana antaganden och ställa bättre frågor.
Frågan dök upp under en av flera workshops om generativ AI som Innovationsarenan genomfört med kommunikatörer i Mölndals stad. Det är just i sådana rum som mycket av arbetet börjar, inte med ett färdigt uppdrag, utan med en gnista och idé.
En idé som förändrades
Det hade kanske varit enkelt att ta idén och bygga något. Sätta upp ett system, ta fram ett antal personas, leverera ett dokument. Klart. Men det är inte riktigt det Innovationsarenan är till för, så i stället inleddes ett strukturerat utforskande arbete tillsammans med Mölndals stad, med fokus på att faktiskt förstå om och hur generativ AI kan fungera som stöd i kommunikationsarbete, med personas som konkret testfall. Och lärandet kom snabbt.
Den ursprungliga idén handlade om att skapa en fast ”Mölndalsfamilj”, ett begränsat galleri av fiktiva invånare som kommunikatörerna sedan kunde testa mot. Men det visade sig svårt att enas om hur familjen skulle se ut, vilket syfte varje karaktär skulle fylla och hur generella eller specifika de behövde vara. Frågan öppnade upp fler frågor vilket ledde till en omformulering: i stället för ett färdigt persongalleri växte idén till en generator, ett flöde som kan skapa personas vid behov, anpassat efter den målgrupp och den situation kommunikatören faktiskt står inför.
Att förändra idén längs vägen var inte ett misslyckande. Det var kärnan i lärandet.
Steg 1 – Samla data
Hämta faktabaserad information om livsvillkor, medievanor och lokal kontext från öppna och etablerade källor.
Nyckelfrågor:
- Vilken data är relevant för just den här personas kommunikationssituation?
- Vilka källor är tillförlitliga och aktuella?
- Vad säger datan och vad säger den inte?
Steg 2 – Analysera ur UX-perspektiv
Bearbeta data utifrån behov, mål, hinder och mottaglighet. Fokus på hur människor tar emot och tolkar information.
Nyckelfrågor:
- Vad motiverar den här personen att ta till sig information?
- Vilka hinder finns för kommunikation?
- Hur påverkar livssituationen hur budskap uppfattas?
Steg 3 – Skapa personaprompt
Översätt analysen till en strukturerad instruktion som gör att en AI-tjänst kan agera som den specifika personen.
Nyckelfrågor:
- Fångar prompten det som är unikt för den här personen?
- Ger den tillräckligt med kontext för att AI:n ska kunna reagera trovärdigt?
- Hur testar vi om resultatet är användbart?
Vad lärde vi oss?
Projektet synliggjorde några insikter som sträcker sig långt bortom personas.
Den första handlar om data. Det räcker inte med traditionell statistik så som inkomst, ålder, geografi. Det som faktiskt gör skillnad när man vill förstå hur invånare tar emot information är mer svårfångat: värderingar, medievanor, förtroende för myndigheter och förhållningssätt till offentlig kommunikation. Det ställer nya krav på vilken data kommuner samlar in och hur den struktureras.
Den andra handlar om hur AI instrueras. Kvaliteten på det som genereras beror direkt på hur uppdraget formuleras. En vag instruktion ger ett vagt resultat. Det innebär att arbetet med AI inte handlar om att sätta upp en lösning en gång för alla, det är ett kontinuerligt arbete av finjustering, reflektion och lärande. Kompetensen att formulera bra instruktioner till AI är lika viktig som tekniken i sig.
Den tredje insikten var att kan värdet uppstå direkt, inte bara i slutprodukten. De personas som togs fram i prototypen var användbara redan från start, inte som exakta representationer av verkliga människor, utan som kreativa bollplank. De skapade nya perspektiv och uppmuntrade till bättre frågor. Ibland är det nog.
Mölndals stad tar det vidare
När utforskandet är gjort, lärdomarna dokumenterade och idén tillräckligt mogen, då är det dags att lämna över. Kommunerna har egna strukturer för att ta idéer vidare och Innovationsarenans uppgift var att hjälpa idén bli tillräckligt stark för att klara sig i de strukturerna.
I Mölndals stad heter den strukturen Innovationsklivet, kommunens eget system för att ta idéer från utforskning till förankring och genomförande.
Patrik Ulfvinger, grafisk formgivare i Mölndals stad och en av dem som bar idén inifrån, beskriver samarbetet med Innovationsarenan som något mer än ett stöd. Det handlade lika mycket om att bli utmanad i sitt eget tänkande och att genom den friktionen nå något helt nytt och bättre än det man från början föreställt sig. En viktig del i det var tillgången till experter med aktuell kunskap inom AI, något som är svårt att bygga upp på egen hand i en enskild kommun.
”Samarbetet var väldigt givande och gav oss möjligheten att både lyfta vårt behov men även bli utmanade i vårt tänkande och på så sätt komma fram till bättre lösningar”
Patrik, grafisk formgivare, Mölndals stad
När Mölndal sedan tog idén in i Innovationsklivet var det två saker som höll farten uppe. Det ena var att staden hade intern kompetens att ta vid, AI-utvecklare och utvecklingsledare som kunde fortsätta bygga generatorn med ett tydligt användarfokus. Det andra var ett tidigt beslut att involvera verktygets framtida användare redan under utvecklingen, för att säkerställa att det faktiskt svarar mot ett verkligt behov. Inte för att det låter bra i en projektbeskrivning, utan för att det är skillnaden mellan ett verktyg som används och ett som samlar damm.
Nu håller Mölndals stad på att avsluta Innovationsklivet. Nästa steg är implementering, i mindre steg, med målet att personageneratorn ska bli ett naturligt inslag i kommunikatörernas vardag. Parallellt pågår arbete med att göra gränssnittet mer användarvänligt och anpassa utseendet till stadens grafiska profil, att ”Mölndalifiera det”, som Patrik säger.
Visionen är att verktyget ska göra kommunikationen mer proaktiv, att kommunikatörerna kan testa och utmana sina budskap redan innan de går ut, med en tydligare föreställning om vem som faktiskt ska ta emot dem.
Det perspektivet delas av Malin Schöldstein, kommunikationschef i Mölndals stad. För henne och Patrik handlar det inte om att ha genomfört ett AI-projekt, det handlar om att bygga en organisation som kontinuerligt kan förhålla sig till en teknik som hela tiden förändras. Inte som ett engångsprojekt, utan som en del av hur man arbetar.
”Det räcker inte att gå en kurs och därefter känna sig klar. Den viktigaste delen är den praktiska användningen i vardagen, där kunskap växer och vi utvecklar vår förmåga att använda AI på ett ansvarsfullt och strategiskt sätt. I förlängningen hjälper det oss att arbeta smartare, stärka kvaliteten i vår kommunikation och skapa större nytta för våra invånare.”
Malin Schöldstein, kommunikationschef, Mölndals stad
Det handlar inte om AI, det handlar om förmåga
Det som projektet egentligen synliggör är något bredare än ett verktyg för kommunikatörer.
Det är ett skifte i hur kommunal verksamhet kan förhålla sig till AI: från att bygga färdiga tekniska lösningar till att bygga organisatorisk förmåga att använda, kombinera och kritiskt förhålla sig till generativa AI-tjänster i vardagen. Tekniken förändras snabbt och det som håller över tid är inte kunskapen om en specifik plattform, det är förmågan att förstå vad varje steg i en process försöker åstadkomma, och hur man styr AI mot ett faktiskt användbart resultat.
Det finns också risker som inte bör underskattas. AI-genererade personas kan låta trovärdiga utan att vara representativa. De kan reproducera bias om underlaget inte är genomtänkt. I en kommunal kontext, där kommunikationen ska nå invånare med mycket olika bakgrunder, är det en fråga som förtjänar fortsatt uppmärksamhet.
Och kanske är det just det som är Innovationsarenans viktigaste bidrag i den här typen av arbete: inte att leverera färdiga svar, utan att skapa utrymme för de frågorna att ställas och att utforskas ordentligt, innan man bestämmer sig för vad man ska bygga.
Henrik Krantz
Utvecklingsledare
Göteborgsregionens Innovationsarena
henrik.krantz@goteborgsregionen.se