”Att få svar är inte samma sak som att lära sig”

Samtalet handlade om lärande, tillförlitlighet och fusk. Eleverna ser vissa möjligheter, men uttrycker framför allt tveksamhet. Deras resonemang väcker också större frågor om vad som faktiskt hjälper elever att lära sig.

AI finns där – även när man inte väljer det

Eleverna som deltar i samtalet har erfarenheter som skiljer sig åt. Några använder AI ibland, andra nästan inte alls. Samtidigt möter de tekniken exempelvis genom AI-genererade svar i Google. Även i skolan ser förutsättningarna olika ut. På en av elevernas skolor är AI blockerad. På en annan får eleverna använda AI som stöd, men förväntas skriva med egna ord och kontrollera informationen. En elev berättar att lärare ibland föreslår ChatGPT för att skapa övningsfrågor inför prov.

Skillnader finns också mellan lärare på samma skola.

– På vår skola har vi inte pratat om AI gemensamt, vad jag vet. Det verkar mest vara upp till lärarna, berättar en elev.

Eleverna har också olika uppfattningar. Några är tydligt skeptiska till AI i skolarbetet, medan andra ser avgränsade användningsområden.

Att få svar är inte samma sak som att lära sig

Eleverna säger att de föredrar böcker när de ska plugga inför prov. Undervisningen och proven utgår från boken, och de känner osäkerhet kring om AI-svaren stämmer. Men deras tveksamhet handlar också om själva lärandet.

– När man får svaret direkt från AI fastnar det kanske inte. Om man läser i en bok måste man anstränga sig, säger en av eleverna.

En annan elev lyfter betydelsen av repetition: något man får fram på några sekunder blir inte nödvändigtvis något man lär sig.

Samtidigt nämner eleverna möjliga användningsområden, som studiestöd och tips på studieteknik. En elev påpekar att läraren inte alltid finns tillgänglig efter skoltid.

Läraren kan förklara och anpassa

När eleverna beskriver vad som hjälper dem att lära sig märks att läraren har en central roll.

– Ibland förstår AI inte vad det är man inte förstår, berättar en av eleverna och fortsätter: Om man berättar för en människa vad man har svårt med kan den anpassa sin förklaring.

Bra undervisning innebär enligt eleverna bland annat genomgångar i lagom omfattning, egna anteckningar, diskussioner och lärare som ger exempel utöver boken. Deras resonemang handlar därmed om mer än bara skillnaden mellan digitalt och analogt. De återkommer till möjligheten att få förklaringar, bearbeta innehållet och få stöd utifrån vad de själva har svårt med.

Betyg och risken för fusk påverkar elevernas val

Fusk återkommer i samtalet. Eleverna berättar om AI-förbud vid vissa uppgifter, låsta provmiljöer och frågor om hur läraren ska veta vad eleven har gjort själv. Bedömningen påverkar också deras val av arbetssätt.

– För att när man blir bedömd så prioriterar man ju mest liksom sitt betyg. Och då vet man ju att det här är bäst för att jag ska få det här betyget liksom. Det är bättre om jag går utifrån boken, säger en av elevrna.

Bokpreferensen handlar alltså både om upplevt lärande och om att boken är det underlag läraren och provet utgår från. Prov och betyg beskrivs också som drivkrafter att plugga när svar samtidigt är lättillgängliga.

– Om jag inte hade prov och betyg skulle jag nog inte plugga på samma sätt. Jag har ju en telefon där jag kan få svar på det jag undrar, berättar en elev.

Vill veta mer men inte nödvändigtvis använda mer

Eleverna pratar under samtalet mindre om möjligheterna med AI och mer om felaktiga svar, fusk, miljöpåverkan och frågor om arbetslivet och människans kontroll över AI. Men tveksamhet till användningen innebär inte att de saknar intresse för att förstå tekniken. På frågan om vad skolan borde lära dem svarar några: hur AI kan användas och vad AI är.

Ett konkret användningsområde finns redan i undervisningen. En elev berättar:

– Inför ett prov får vi ibland en PDF med innehållet. Då kan man be ChatGPT göra ett övningsprov utifrån den, så att man ser vad man kan och behöver träna mer på.

Senare säger en elev:

– Skolan borde prata om AI i stället för att bara förbjuda det. Annars vill eleverna kanske använda det ännu mer.

Här framträder en viktig skillnad: eleverna kan vara tveksamma till att använda AI i skolarbetet och samtidigt vilja förstå en teknik som finns omkring dem.

Några frågor för skolan framåt

Samtalet ger inga enkla svar, men väcker frågor att undersöka vidare. Hur skapar skolan tydlighet när olika lärare och ämnen förhåller sig olika till AI? Vad behöver elever förstå om tekniken och kunna granska i dess svar? Hur påverkas lärandet när svar blir tillgängliga med liten egen ansträngning?

Elevernas resonemang riktar uppmärksamheten mot undervisningens innehåll och utformning. Hur kan skolan ta tillvara det AI kan bidra med och samtidigt värna sådant som eleverna beskriver som viktigt för att lära sig?