AI-kommissionen och regeringens budget 

I november 2024 presenterade AI-kommissionen vad de kallar för sin Färdplan för Sverige. Kommissionen lämnade då 75 idéer till regeringen på hur utvecklingen och användningen av AI kan stärkas. De 24 förslag som är kostnadsberäknade förmodas uppgå till omkring 16,6 miljarder kronor totalt under en tioårsperiod.

Kommissionen föreslog bland annat att Sverige ska satsa på kunskap om den nya teknologin och att en gemensam infrastruktur kring AI införs för den offentliga sektorn. Utöver det föreslog kommissionen att 12 olika utredningar borde tillsättas inom området. Sedan idéerna presenterats har regeringen tillsatt ett antal olika utredningar och nu kommer även budgetsatsningar med koppling till en del av förslagen.  

Fabrik, verkstad och sandlåda i regeringens budget 

I den budget som regeringen och SD kommer lägga fram för nästa år avsätts 479 miljoner kronor till olika AI-satsningar. AI-kommissionens bedömning var att 11,5 miljarder kronor borde avsättas för AI-satsningar de kommande fem åren. Regeringen och SD har än så länge lagt sig betydligt lägre och räknar, efter nästa års 479 miljoner, med runt 500 miljoner kronor per år från 2027 fram till 2030.  

AI-verkstad för offentliga aktörer

Bland budgetförslagen finns en AI-verkstad som ska stötta myndigheter och andra offentliga aktörer för att dessa ska kunna utveckla och dela AI-lösningar med varandra. Som exempel används att om det finns sätt att maskera sekretessbelagda uppgifter ska denna lösning kunna delas mellan offentliga aktörer. Förslaget fanns med i AI-kommissionens slutbetänkande, och nu föreslår regeringen att Skatteverket och Försäkringskassan får 100 miljoner kronor vardera från och med 2026 för att påbörja arbetet med att bygga upp verkstaden.  

 Byggandet innebär att myndigheterna ska analysera tekniska, rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för en gemensam AI-verkstad för offentlig förvaltning. De ska även föreslå hur kompetensstöd och rådgivning om AI ska kunna erbjudas inom ramen för AI-verkstaden. Uppdraget ska genomföras i dialog med en rad aktörer, bland annat Myndigheten för digital förvaltning, Kungliga biblioteket, Riksarkivet, AI-noden MIMER vid Linköpings universitet, Integritetsskyddsmyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska rapporteras till regeringen i januari 2026. 

Sandlåda med möjlighet att testa GDPR-utmanande idéer 

I den kommande höstbudgeten förstärks även bland annat Integrationsskyddsmyndighetens (IMYs) ”AI-sandlåda” med 3 miljoner. Den låter offentliga och privata aktörer testa nya idéer till AI-lösningar i dialog med IMY för att få vägledning i dataskyddsfrågor. Slutsatserna publiceras sedan så att fler kan dra nytta av dem. Syftet är att verksamheter ska få hjälp att använda AI:s på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt minska osäkerheten kring hur man ska hantera personuppgifter när man arbetar med AI. Detta kan ses som en del av satsningen på att bygga en AI-verkstad för offentlig sektor. 

I början av november öppnar IMY intresseanmälan för de projekt som planeras starta under våren 2026. Mer information om hur och var anmälan ska lämnas in kommer att publiceras på imy.se. 

Det riktar sig till innovationsprojekt med utmanande GDPR-frågor. Exempel på tidigare och pågående projekt i IMY:s sandlåda är användning av AI för att transkribera samtal i socialtjänsten, utlämnande av allmän handling med hjälp av AI och maskininlärning inom hälso- och sjukvården.  

AI-fabrik för företag och forskare

Regeringen medfinansierar även en AI-fabrik på Linköpings universitet med tillgång till beräkningskraft och testmiljöer i syfte att stärka förutsättningar för forskare och svenska företag att utveckla AI-lösningar. Detta svarar mot flera av de behov som lyfts fram i den svenska AI-kommissionens färdplan.   

MIMER vid Linköpings universitet är en av sju konsortier i Europa som European High Performance Computing Joint Undertaking (EuroHPC JU) har utsett för att etablera AI-fabriker med AI-optimerade superdatorer. Med medel från EuroHPC JU ska AI-fabrikerna, förutom att stödja nationella behov, även samarbeta fabrikerna emellan. Vetenskapsrådet tilldelas 80 miljoner i regeringens budgetförslag för att samordna arbetet i Sverige.  

Ansökan till EuroHPC JU om en svensk AI-fabrik var ett samarbete mellan Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer, NAISS, vid Linköpings universitet och det svenska forskningsinstitutet RISE, med stöd från Vetenskapsrådet och Vinnova. Vinnova föreslås tilldelas 20 miljoner kronor med uppdrag att skapa innovationsprogram, utlysningar och samverkansformer så att företag kan ta del av AI-fabriken. RISE ska säkerställa att AI-fabriken uppfyller behoven även hos små och medelstora företag genom skräddarsydda utbildningar, rådgivning och praktisk teknisk support.