Hype-cykler, Atari 2600 och illusionen av en tanke

Det händer mycket inom AI-området. I vår  omvärldsbevakning spanar vi på de frågor som är extra relevanta för Innovationsarenans arbete. Varje vecka sammanfattar vi ett axplock av de viktigaste AI-nyheterna.

Vi håller koll åt dig, helt enkelt.

Europa i hetluften

Nvidia stärker sin närvaro i Europa genom en rad nya samarbeten för att bygga upp lokal AI-infrastruktur. Under GTC-konferensen i Paris presenterade vd Jensen Huang initiativ tillsammans med regeringar, telekombolag och teknikcenter i flera europeiska länder. Bland de största projekten finns ett AI-moln i samarbete med franska Mistral, där 18 000 Grace Blackwell-chips ska användas, samt ett industriellt moln i Tyskland med 10 000 GPU:er, riktat mot tillverkningsindustrin. Även Italien och Armenien inkluderas i satsningar på datacenter och bolag som Orange och Telefonica samarbetar med Nvidia kring AI-applikationer och språkmodeller.

Riktlinjer för brittiska lärare

Lärare i England får nu använda AI för att effektivisera rutinuppgifter som rättning av enklare uppgifter och att skriva standardbrev till föräldrar. Enligt nya riktlinjer från utbildningsdepartementet ska AI användas transparent och resultaten alltid kontrolleras av läraren.
Tekniken får endast användas vid ”låg-risk”-uppgifter, som quiz och läxor.
Lärarförbundet ASCL ser möjligheter till mer undervisningstid, men lyfter även frågor kring ansvar och tydlighet.

Den globala hjärnan

OpenAI:s vd Sam Altman menar att mänskligheten redan klivit in i eran av artificiell superintelligens. Han förutspår nu att AI inom några år kommer kunna utföra kognitivt arbete, göra vetenskapliga upptäckter och agera i den fysiska världen. Samtidigt varnar Mr. Altman för risken om systemen inte anpassas till mänskliga värderingar, det så kallade alignmentproblemet.
Målet är att bygga en ”global hjärna” som gör intelligens lika tillgänglig som elektricitet. Enligt Altman är superintelligensen inte på väg, den är redan här.

Är det dags att förbereda sig på besvikelse?

AI har blivit teknikvärldens nya buzzword, med investeringar och ”AI-first”-strategier som påminner starkt om hypen kring blockchains runt 2017. Likt tidigare techbubblor följer AI en så kallad hype cycle: först kommer stora förväntningar, sedan besvikelse, innan tekniken mognar och hittar rätt användningsområden. Exempel som Klarna och BuzzFeed visar att AI ofta införts för snabbt och utan tillräcklig planering, med negativa resultat.
Precis som blockchain fann sin plats i finansiella nischområden, kan AI i framtiden få verkligt värde där den stärker, snarare än ersätter, mänsklig kapacitet.

Är du smartare än en Atari 2600?

Trots sin avancerade teknik blev ChatGPT utklassad av ett Atari 2600-spel från 1979, Atari Chess. Enligt mjukvaruingenjören Robert Caruso, som delade upplevelsen på LinkedIn, gjorde chatboten mängder av misstag så som att förväxla pjäser, tappa bort sina drag och skyllde på spelets abstrakta grafik.
Även efter att brädet visades i standardnotation presterade ChatGPT uselt, medan Ataris enkla 8-bitarsmotor lugnt spelade vidare. Under 1,5 timme gjorde ChatGPT så många nybörjarmisstag att det enligt Caruso inte ens skulle klara sig i en tredjeklassares schackklubb.

Radikalt överflöd eller förstärkt ojämlikhet?

AI har såklart blivit teknikvärldens nya framtidslöfte och ledare som DeepMind-chefen Demis Hassabis är bland dess mest entusiastiska förespråkare. Hassabis har nyligen hävdat att det finns en 50 % chans att vi når artificiell generell intelligens (AGI) inom 5–10 år, vilket enligt honom skulle leda till ”radikalt överflöd” och till och med rymdkolonisering redan 2030. Men här menar kritiker att dessa visioner är orealistiska och att AGI skulle lösa mänsklighetens största problem, som ojämlikhet och klimatkris, är mer sci-fi än vetenskap. Trots enorma investeringar i AI tyder mycket på att tekniken i dagsläget snarare förstärker ojämlikhet, än löser den, påpekar kritiska röster.

Obligatorisk AI-kurs för studenter

Från och med hösten 2025 måste alla studenter vid Ohio State University gå en kurs i AI-användning, oavsett ämnesområde. Syftet är att studenter ska bli lika skickliga i sitt huvudämne som i AI-tillämpning.
Universitetets ledning ser AI som ett oumbärligt verktyg för framtiden, trots att tekniken fortfarande brottas med problem som faktafel och brist på källkritik. Filosofiprofessorn Steven Brown låter redan studenter använda AI fritt i uppsatser och menar att förbud vore ”kortsynt”. Andra röster pekar dock på att AI i utbildning kan sänka kritiskt tänkande och ge falsk trygghet i teknikens förmåga.

Tanke, eller illusion av tanke

Forskare hos Apple har släppt en rapport som kraftigt ifrågasätter AI-branschens påståenden om att stora språkmodeller, som OpenAI:s GPT-4o, Anthropic’s Claude 3.7 och Googles Gemini, faktiskt kan ”resonera”. Enligt forskarna handlar det snarare om en ”illusion av tänkande”. Genom kontrollerade pusseltester visar studien att dessa modeller uppvisar dålig noggrannhet vid mer komplexa problem, trots tillräcklig beräkningskraft, ett fenomen forskarna kallar för ”övertänkande”.
Teamet av forskare konstaterar att modellerna saknar konsekvens, använder inga tydliga algoritmer och ofta misslyckas med exakt beräkning. Studien tyder på att branschen överskattar vad dagens modeller faktiskt klarar av. Samtidigt som Apple självt lanserar nya AI-verktyg som ”Apple Intelligence”, väcker deras egen kritik frågor om både riktningen och hållbarheten i hela AI-utvecklingen.

Köp och sälj

Techmiljardären Elad Gil driver en ny form av ”AI-rollup”, där han köper stabila företag som advokatbyråer eller marknadsföringsbyråer, och omstrukturerar dem genom att ersätta personal med AI. Strategin påminner om privat equity, ibland kallat ”termite capitalism”, där lönsamma företag töms på resurser och personal för snabb vinst. Miljardären Gil menar att AI kan radikalt sänka kostnader och effektivisera uppgifter som text, ljud, video och kod, men kanske är detta en riskabel satsning på att tekniken ska bli bättre i framtiden. Men det ser ut som ett klassiskt vinstjakt-upplägg i ny AI-förpackning, med potentiellt stora konsekvenser för arbetstagare.

Svenska modeller

Nvidia och AI-företaget Perplexity har inlett ett samarbete med organisationer i Europa och Mellanöstern för att utveckla lokalanpassade AI-modeller. Sverige är en del av satsningen genom Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS) och Kungliga bibliotekets KBLab. Syftet är att ta fram AI-modeller på lokala språk, som svenska, med bättre förmåga till resonemang och hantering av komplexa uppgifter, något som är extra utmanande för språk med begränsad träningsdata.
Nvidia kommer tillhandahålla syntetisk data och översätter existerande datamaterial för att spegla varje lands språk och kultur, medan Perplexity ansvarar för distributionen via lokala datacenter.

Teknik = utsläpp

Enligt rapporten Greening Digital Companies 2025 ökar tekniksektorns klimatpåverkan kraftigt, drivet av AI och växande datainfrastruktur. Elförbrukningen i datacenter har ökat med 12 % per år sedan 2017 och utsläppen från ledande AI-företag har stigit med i snitt 150 % sedan 2020.
Samtidigt visar rapporten förbättringar, att fler företag använder förnybar energi, rapporterar Scope 3-utsläpp och har satt nettonollmål. Trots detta krävs kraftfullare åtgärder för att säkerställa att AI-utvecklingen sker hållbart, enligt ITU och WBA.

Är ingenting sant längre?

Desinformation om protesterna mot ICE-razzior i Los Angeles sprids snabbt på sociala medier och förvärras av AI-chattbotar som Grok och ChatGPT. Användare vänder sig till AI för faktagranskning, men botarna ger tyvärr ofta felaktiga svar. Exempelvis påstod både Grok och ChatGPT att bilder från San Francisco Chronicle på soldater som sov på golvet var från Afghanistan eller Kapitolium 2021, trots att de är aktuella och tagna i Kalifornien. Bilder på tegelstenar i New Jersey påstods felaktigt av Grok vara från protester i LA 2025. Samtidigt används gamla videoklipp från tidigare protester som om de vore aktuella, ofta i inlägg av konservativa opinionsbildare och politiker. AI-chattbotarnas bristande källkritik förvärrar det redan utbredda problemet med desinformation vid nyhetshändelser och används nu för att stödja falska narrativ om organiserade och våldsamma protester.

Hallå! En ny modell!

Det franska AI-bolaget Mistral har nu lanserat Magistral, som beskrivs som Europas första resonerande AI-modell. Magistral sticker ut genom att erbjuda stöd för flera språk utöver engelska och kinesiska, inklusive franska, spanska, tyska, italienska, ryska, arabiska och har därmed bredare språktäckning än många konkurrenter. Stöd för fler språk är planerat, men det är oklart om svenska kommer att inkluderas. Enligt vd Arthur Mensch är målet att erbjuda resonemang på fler språk än vad amerikanska och kinesiska modeller hittills gjort. Modellen lovar dessutom hög prestanda, med upp till tio gånger snabbare svarstid än konkurrerande modeller.

Rapport kring vård och AI

En ny rapport från KPMG visar att 85 % av vårdorganisationer globalt utvecklar sin egen AI, där generativ AI är den vanligaste tillämpningen. Undersökningen omfattade 183 vårdledare i åtta länder, inklusive USA, Storbritannien och Tyskland. Radiologi är ett av de områdena med högst AI-användning, ofta för att hantera personalbrist och effektivisera arbetet och 72 % uppgav att AI förbättrat effektiviteten, 84 % använder AI på moln- eller dataplattformar, samtidigt så investerar 85 % i AI-projekt utan omedelbar avkastning. KPMGs rekommendationer utifrån rapporten är att:

• Formulera en tydlig AI-strategi med mål som bättre vårdresultat, minskade kostnader och stärkt personalstöd
• Modernisera teknikinfrastruktur och säkerställ interoperabilitet.
• Skapa förtroende genom transparens, etisk styrning och cybersäkerhet.

Och så avslutar vi med en ny stämning

Disney och Universal stämmer det populära AI-bildgenereringsföretaget Midjourney, för att ha använt deras upphovsrättsskyddade material, som Darth Vader, Elsa, Homer Simpson och Shrek, för att träna sin AI utan tillstånd. Bolagen anklagar nu Midjourney för att vara en ”upphovsrättslig fripassagerare” och varnar för att generativ AI hotar hela grunden för den amerikanska kreativa industrin.

Stämningen är den första i sitt slag från stora Hollywoodstudios och ses som en signal till hela AI-branschen. Både Disney och Universal kräver att Midjourney slutar använda deras material och inför skydd inför sin kommande videotjänst. Midjourney har tidigare ignorerat uppmaningar om att sluta använda innehållet, trots kraftig tillväxt och intäkter på cirka 300 miljoner dollar under 2024. Detta blir väldigt intressant att följa och sätter fingret på stor problematik med dataset och träning för de generativa AI-modellerna.