Omvärldskollen: Fejkade kvitton och skeptiska svenskar

Vårdkartan visualiserar AI-initiativ

Nu har AI Sweden, tillsammans med Högskolan i Halmstad, tagit fram Vårdkartan, som är en interaktiv kartläggning som visualiserar pågående AI-initiativ inom svensk hälso- och sjukvård. Tanken med kartan är att lättillgängligt ge en översikt för vårdpersonal, forskare, beslutsfattare och allmänheten för att dela kunskap, främja samverkan och inspirera.

Höginkomsttagare omfamnar generativ AI på jobbet

Enligt en undersökning använder hälften av svenskar med en månadslön över 65 000 kronor generativ AI i sitt arbete. Detta är tre gånger så många jämfört med låginkomsttagare, där endast 15 procent rapporterar samma användning. Undersökningen, som omfattade 1 335 kontorsarbetande personer, avslöjar även att 82 procent av höginkomsttagarna tror att AI kommer att ha en positiv effekt på organisationer, medan endast 38 procent av de med löner under 22 000 kronor delar denna uppfattning. När det gäller AI:s påverkan på individer tror 53 procent av höginkomsttagarna på en positiv effekt, jämfört med 15 procent bland låginkomsttagarna.

Google introducerar Ironwood – sjunde generationens AI-chipp

På Cloud Next-konferensen presenterade Google sin sjunde generation av Tensor Processing Unit (TPU), kallad Ironwood. Detta nya AI-chipp är designat för att effektivisera körningen av AI-modeller och AI-agenter, vilket kan förbättra arbetsflöden för företag och organisationer. Ironwood erbjuder sex gånger högre minnesbandbredd jämfört med föregångaren Trillium, vilket underlättar bearbetning av stora datamängder. Google planerar att använda Ironwood i sina egna system för att stärka AI-funktioner i tjänster som YouTube, sökningar och annonser. Ingen risk för mindre AI framåt alltså.

Molnjättarna utmanas i Europa

Det brittiska företaget Nexgen Cloud har framgångsrikt samlat in 45 miljoner dollar i en ny investeringsrunda, vilket höjer företagets värdering till 354 miljoner dollar. Nexgen Cloud specialiserar sig på molnlösningar för artificiell intelligens genom sin plattform Hyperstack, där de hyr ut GPU-kapacitet till företag. Med denna finansiering siktar företaget på att stärka sin position och utmana amerikanska molnjättar som AWS, Google och Microsoft på den europeiska marknaden.

AI-modell för naturliga samtal

Amazon har introducerat Nova Sonic, en ny AI-modell som förstår och genererar vardagligt språk genom att beakta tonfall, böjningar och rytm. Detta möjliggör en mer naturlig interaktion i tjänster som Alexa Plus. Nova Sonic är tillgänglig via Amazons utvecklarplattform Bedrock och uppges vara 80 procent billigare att använda än Open AIs GPT-4o. Innebär det här att vi snart inte kommer höra skillnad på artificiella röster och verkliga personer? 

Energiförbrukningen ökar

Enligt en rapport från Internationella energimyndigheten (IEA) förväntas den globala elförbrukningen från datacenter mer än fördubblas till 2030. AI-specifika datacenter beräknas beräknas fyrdubbla sin konsumtion. I USA kan energianvändningen för AI-bearbetning överstiga den för traditionellt energiintensiva industrier som stål- och cementtillverkning. Trots dessa farhågor menar IEA att AI kan förbättra energieffektiviteten, vilket potentiellt kan minska dess koldioxidavtryck genom att optimera elnät, transportsystem och industriella processer. Dock väcker datacenters höga vattenförbrukning miljömässiga bekymmer och det finns uppmaningar till starkare regleringsramar för att hantera AI:s miljöpåverkan.

Mer syntetisk media åt folket 

Google har nu introducerat Veo 2, en uppdaterad AI-modell som möjliggör generering och redigering av videor genom textbeskrivningar. Veo 2 erbjuder funktioner för att ta bort oönskade objekt, utöka videobilder och har förinställda filmtekniker för att styra kameravinklar och tempo. Dessa verktyg syftar till att förenkla produktionen av professionellt videoinnehåll för användare utan omfattande redigeringskunskaper. Mer syntetisk media åt folket helt enkelt, vare sig vi vill eller inte.

Hur använder universitetsstudenter AI-assistenter?

Den frågan ställer sig Anthropics i en rapport som undersöker universitetsstudenters användande av AI-assistenten Claude. Rapporten visar att datavetenskapsstudenter är överrepresenterade i användningen av Claude. och att studenterna främst använder den för att skapa och förbättra utbildningsmaterial (39 procent) samt för tekniska förklaringar och lösningar (33 procent). Fyra huvudsakliga teman för användningen kunde identifieras i rapporten. Det handlar om direkt problemlösning, direkt outputskapande, kollaborativ problemlösning och kollaborativ outputskapande. Studenterna använder främst Claude för högre kognitiva funktioner som skapande och analys. Något som kanske väcker frågor om risken med att överlåta kritiska tänkandeuppgifter till AI-system?

Ett brott att luras med deepfake – i New Jersey

New Jerseys guvernör Phil Murphy har undertecknat en lag som gör det olagligt att skapa och sprida vilseledande medier framställda med artificiell intelligens, så kallade deepfakes. Brott mot lagen kan leda till upp till fem års fängelse. Lagen ger även offer möjlighet att väcka civilrättsliga talan mot förövarna. Enligt lagen är en deepfake en video, ljudinspelning eller bild som realistiskt framställer någon som gör något de inte faktiskt har gjort.

Svenskarna skeptiska till AI

Enligt en global undersökning från EY är svenskar mer negativa till AI jämfört med det globala genomsnittet. Endast 45 procent av svenskarna anser att AI har en positiv inverkan på samhället, jämfört med 57 procent globalt. Största oron bland svenskarna är att AI kan skapa falsk information, bland annat i form av deepfakes, vilket 78 procent uttrycker oro över. Dessutom är svenskar mindre benägna att använda AI för att förenkla vardagen eller fatta beslut, med 48 procent positiva jämfört med 60 procent globalt.

EU ökar konkurrenskraften inom AI

Med stöd av den nya AI-förordningen vill EU skapa ett konkurrenskraftigt och hållbart AI-ekosystem. Nu lanseras  AI Continent Action Plan – en storsatsning för att göra Europa ledande inom AI. Planen omfattar investeringar i AI-fabriker och gigafabriker, data-infrastruktur, kompetensutveckling och stöd till företag. Bland initiativen finns satsningar på att tredubbla datacenterskapaciteten, etablera datalabb, attrahera AI-experter och införa branschspecifika AI-lösningar. 

Fejkade kvitton nytt sätt att luras

OpenAI:s nya modell för bildgenerering har blivit uppmärksammad för att den används till att skapa trovärdiga men falska kvitton. Det väcker såklart farhågor om potentiellt missbruk. Användare har delat exempel där verktyget genererar detaljerade bilder av inköpskvitton som ser autentiska ut. Något som skulle kunna användas i bedrägerisyfte, exempelvis vid bluffande av resekostnader eller garantier. Även bilder med fejkade skador på bilar kan enkelt genereras. Så håll utkik för fake news när du går in i helgen, det går inte alltid att lita på det du ser!