Omvärldskollen v23
3 juni 2026 | Henrik Krantz
Det händer mycket inom AI-området. I vår omvärldsbevakning spanar vi på de frågor som är extra relevanta för Innovationsarenans arbete. Varje vecka sammanfattar vi ett axplock av de viktigaste AI-nyheterna.
Vi håller koll åt dig, helt enkelt.
Ny molnpolicy för Sverige
Regeringen har beslutat om Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning med målet att stärka säkerheten, minska beroenden och öka kontrollen över data. Policyn ska ge myndigheter, kommuner och regioner bättre förutsättningar att använda moderna molntjänster samtidigt som det digitala självbestämmandet stärks och risken för beroende av enskilda leverantörer minskar.
Policyn innehåller principer för säker och effektiv användning av molntjänster, med fokus på riskbedömning kring informationssäkerhet, robusthet och leverantörsberoenden. Den betonar även vikten av att kunna byta leverantör och flytta data utan onödiga hinder genom öppna standarder, tydliga avtal och planer för utträde. Detta lyfts fram som särskilt viktigt vid exempelvis geopolitiska kriser eller cybersäkerhetsincidenter.
Billig el en fördel i AI-race
Kina har en växande fördel i AI-kapplöpningen genom sin stora tillgång till billig el, en avgörande resurs för de datacenter som krävs för att träna och driva avancerade AI-modeller. Landet producerar redan mer än dubbelt så mycket elektricitet som USA och väntas fortsätta bygga ut sin kapacitet i snabb takt, framför allt genom investeringar i sol- och vindkraft.
Som en del av strategin placerar Kina nya datacenter i landets västra delar, där mark och förnybar energi är mer tillgängliga. Samtidigt fortsätter landet att bygga ut sin datacenterkapacitet trots amerikanska exportrestriktioner på avancerade AI-chip. Flera bedömare menar att Kinas energitillgång ger en viktig konkurrensfördel när AI-infrastrukturen växer.
USA har fortfarande betydligt fler datacenter och investerar större summor i AI, men utbyggnaden påverkas i ökande grad av begränsningar i elnäten och lokalt motstånd mot nya anläggningar.
Ren energi för kanadensiska datacenter
TELUS bygger ett nytt kluster av AI-datacenter i British Columbia som kombinerar storskalig beräkningskapacitet med förnybar energi och återvinning av spillvärme. Satsningen sker i samarbete med Kanadas regering och fastighetsutvecklaren Westbank och är en del av det nationella initiativet för suverän AI-infrastruktur. Målet är att erbjuda kanadensiska företag, forskare och offentliga verksamheter tillgång till avancerad AI-kapacitet utan att data behöver lämna landet.
Anläggningarna ska drivas med 98 procent ren energi och den överskottsvärme som genereras ska användas för att värma upp till 150 000 bostäder i Vancouver. Vid full utbyggnad väntas datacentren ha en kapacitet på över 150 MW och stödja mer än 60 000 NVIDIA-GPU:er. Projektet bygger vidare på TELUS tidigare AI-anläggning i Québec, vars kapacitet redan är fullbokad.
Företaget uppger även att den använda kyltekniken minskar energiförbrukningen för kylning med 80 procent och vattenanvändningen med 90 procent jämfört med traditionella datacenter. Utöver att stärka Kanadas AI-kapacitet väntas satsningen skapa över 1 000 arbetstillfällen och bidra med omkring 9 miljarder amerikanska dollar till den kanadensiska ekonomin.
Krypterad historia kommer till liv med hjälp av AI
Forskare använder i allt större utsträckning AI för att dechiffrera historiska dokument som länge varit oläsliga. Ett uppmärksammat exempel är den så kallade Borg-kryptan, ett över 400 år gammalt manuskript i Vatikanens arkiv som med hjälp av maskininlärning kunde avkodas och avslöjade tidstypiska medicinska behandlingar och recept. Tekniken ger historiker möjlighet att få tillgång till information som tidigare varit dold i krypterade brev, dagböcker och andra dokument. Arbetet med historiska chiffer är ofta tidskrävande eftersom dokument först måste transkriberas från handskrift till digital form innan själva avkodningen kan börja. AI-baserade verktyg används nu för att automatisera delar av processen och forskare utvecklar modeller som kan hantera ovanliga symboler, gamla skriftspråk och svårtolkade handstilar.
Inom det europeiska forskningsprojektet Descrypt utvecklas dessutom system som kombinerar transkribering och avkodning i ett enda steg. Målet är att göra det möjligt att snabbt tolka stora mängder historiskt material och därmed öppna nya källor till kunskap om allt från diplomati och politik till vardagsliv och kulturhistoria.
Ljudsignaler kan kapa AI-system
Säkerhetsforskare har identifierat en ny attackmetod, kallad AudioHijack, som kan manipulera AI-drivna röstsystem genom dolda ljudsignaler i exempelvis musik, videor eller röstsamtal. Till skillnad från tidigare angrepp behöver angriparen inte kontrollera hela interaktionen med AI-systemet, utan kan påverka modellen genom det ljudmaterial den bearbetar. Metoden kan få AI-assistenter att utföra handlingar utan användarens vetskap, såsom att genomföra webbsökningar, ladda ned filer från externa källor eller skicka e-post med användardata. I tester uppnådde attackerna en träffsäkerhet på mellan 79 och 96 procent.
Forskarna utvärderade tekniken mot 13 olika AI-modeller, inklusive kommersiella rösttjänster från Microsoft och Mistral. Även om attackerna utvecklades mot öppna modeller visade resultaten att de i vissa fall även kunde fungera mot kommersiella system med liknande teknisk uppbyggnad.
Mistral har nya samarbeten
Franska AI-bolaget Mistral har presenterat nya samarbeten med BMW och Airbus som en del av företagets satsning på att stärka sin position inom industri, försvar och avancerad tillverkning. Enligt bolaget finns några av de mest värdefulla AI-tillämpningarna inom forskning, utveckling och konstruktion av fysiska produkter. Samarbetet med Airbus omfattar bland annat försvars- och rymdverksamhet, helikoptertillverkning samt användning av AI för att förbättra flygsäkerhet och stödja design och utveckling genom digitala simuleringar. För BMW ska Mistral utveckla AI-modeller som kan användas för att optimera krocktester och bättre förstå fordonens fysik.
Mistral växer snabbt och har nu omkring 1 000 anställda. Företaget bygger egen AI-infrastruktur i Europa men verkar på en marknad där amerikanska teknikjättar investerar betydligt större belopp. Samtidigt lyfter bolaget fram försvarssektorn som ett växande affärsområde och arbetar redan med flera militära aktörer. Mistrals vd Arthur Mensch har återkommande argumenterat för att europeiska aktörer i högre grad bör prioriteras vid offentliga upphandlingar av moln- och AI-tjänster för att stärka Europas tekniska självständighet.
Tiden för undersökning av hjärnan kapas
Forskare vid Institutet för neurovetenskap i Spanien har utvecklat en metod som kombinerar artificiell intelligens och datorsimuleringar för att kraftigt minska tiden som krävs för avancerade undersökningar av hjärnan med magnetkamera. Metoden kan reducera datainsamlingen med upp till 90 procent samtidigt som den bibehåller hög noggrannhet, vilket kan göra avancerad neuroavbildning både snabbare och mer tillgänglig i vården.
Till skillnad från många AI-modeller som tränas på patientdata bygger den nya metoden på simuleringar baserade på hjärnvävnadens fysik. De simulerade data används för att träna neurala nätverk som kan återskapa detaljerad information om hjärnans struktur från ett betydligt mindre antal MRI-bilder. Detta minskar även beroendet av patientdata och de integritetsutmaningar som sådana dataset kan medföra.
Forskarna visar att modellen kan leverera hög precision med endast en tiondel av den data som normalt krävs. I praktiken skulle undersökningstider kunna minska från omkring 40 minuter till cirka 8 minuter. Tekniken bedöms kunna förbättra effektiviteten i sjukvården och ge bättre möjligheter att upptäcka och följa neurologiska sjukdomar, inklusive neurodegenerativa tillstånd som Alzheimers sjukdom.
AI analyserar djur i träd
Forskare har utvecklat AI-modellen TropiCam-AI för att automatiskt identifiera trädlevande djur i tropiska skogar, en grupp som hittills varit underrepresenterad i AI-baserad analys av kamerafällsbilder. Modellen är särskilt framtagen för arter som lever i trädkronorna i Central- och Sydamerika, där övervakning ofta är mer utmanande än för marklevande djur.
TropiCam-AI kan i dag känna igen 84 olika taxa, inklusive 63 arter, med en träffsäkerhet på omkring 95 procent för de flesta av dem. Om bildmaterialet inte räcker för att säkert identifiera en art kan modellen i stället ange en mer övergripande taxonomisk klassificering, vilket minskar risken för felaktiga resultat.
Verktyget har tränats på bildmaterial från forskningsprojekt i bland annat Brasilien, Peru, Costa Rica och Franska Guyana samt data från medborgarforskningsplattformen iNaturalist. Forskarna hoppas att tekniken ska göra det möjligt att snabbare analysera stora mängder kamerafällsbilder och därmed förbättra övervakningen av arter som spelar en viktig roll för ekosystemen men som samtidigt är särskilt utsatta för avskogning.
Försök att minska hallucinationer fortsätter
Forskare vid Binghamton University har utvecklat en metod som kan minska risken för så kallade AI-hallucinationer inom medicinska tillämpningar. Metoden bygger på att flera olika språkmodeller får analysera samma symtombeskrivning och sedan jämföra sina svar mot en auktoritativ medicinsk databas innan resultaten vägs samman genom ett slags omröstningsförfarande. I över 10 000 tester identifierade de sju AI-modellerna medicinska termer och diagnosrelaterad information utan att generera några obekräftade eller felaktiga svar. Forskarna menar att kombinationen av flera modeller och så kallad retrieval-augmented generation (RAG), där svaren förankras i externa kunskapskällor, kan öka tillförlitligheten betydligt jämfört med enskilda AI-system.
Även om studien fokuserade på medicinska användningsområden ser forskarna potential att använda metoden för att minska felaktigheter inom andra områden, exempelvis juridik, forskning och historiska analyser. På sikt kan tekniken också bidra till utvecklingen av mer avancerade digitala tvillingar och AI-baserade beslutsstöd inom sjukvården.
Hur mycket bryter AI-modeller mot regelverk?
En ny granskning från forskningsstiftelsen Aithos hävdar att samtliga ledande språkmodeller på marknaden brister i efterlevnaden av EU:s regelverk för AI och dataskydd. Med hjälp av verktyget LARA (Legal Assessment for Real-world Agents) testades modellerna i simulerade vardagsscenarier kopplade till bland annat integritet, manipulation, profilering och mänsklig kontroll. Enligt resultaten misslyckades alla undersökta modeller med vissa juridiska krav, och i vissa fall bröt modellerna mot regelverket i upp till 93 procent av scenarierna.
Testerna omfattade situationer där AI-system exempelvis uppmuntrades att sälja premiumtjänster till sårbara användare eller använda kunddata för ändamål som strider mot dataskyddsregler. Enligt Aithos indikerar resultaten både potentiella GDPR-problem och brister i förhållande till EU:s AI-förordning. Anthropic-modellen Claude Opus placerade sig högst i rankningen, medan Moonshot AIs Kimi-modell fick lägst resultat.
Aithos betonar att ansvaret för regelefterlevnad inte enbart ligger hos modellutvecklarna. Organisationer som bygger eller implementerar AI-agenter baserade på dessa modeller kan också hållas ansvariga om systemen används på ett sätt som strider mot europeisk lagstiftning.
Snabbare diagnoser för cancer
Forskare vid Jyväskylä universitet i Finland har utvecklat en AI-modell som kan påskynda analysen av vävnadsprover från patienter med tjock- och ändtarmscancer. Modellen används för att bedöma funktionen hos cellernas DNA-reparationsmekanism, den så kallade MMR-mekanismen, som är viktig både för cancerutveckling och behandlingsval. En analys som i dag kan ta flera dagar i ett patologilaboratorium skulle enligt forskarna kunna genomföras på några minuter med hjälp av AI.
Forskarna visar också att AI kan analysera större delar av vävnadsproverna än vad som normalt görs i dag. Genom att inkludera vävnaden runt tumören kan modellen fånga ytterligare information som kan förbättra träffsäkerheten i bedömningarna. Detta skulle på sikt kunna förenkla arbetsflödet genom att hela vävnadsprover analyseras i ett enda steg.
Modellen har tränats på data från omkring 1 300 patienter i Finland och testats på material från både Finland och USA. Forskarna menar att tekniken kan bidra till snabbare diagnoser, lägre kostnader och effektivare användning av specialistkompetens, samtidigt som den behöver valideras vidare på större datamängder innan den kan införas brett i klinisk verksamhet.
Ny modell av Claude
Anthropic har lanserat Claude Opus 4.8, en uppgraderad version av företagets mest avancerade modell. Enligt Anthropic erbjuder den förbättringar inom kodning, resonemang, agentbaserade arbetsuppgifter och kunskapsintensivt arbete, samtidigt som priset för användning är oförändrat. Företaget lyfter särskilt fram att modellen blivit mer tillförlitlig som samarbetspartner och bättre på att signalera osäkerheter i sina svar i stället för att dra förhastade slutsatser.
Bland nyheterna finns även möjligheten för användare att själva styra hur mycket beräkningskraft modellen ska lägga på en uppgift. Anthropic introducerar dessutom funktionen Dynamic Workflows i Claude Code, som gör det möjligt att hantera mycket stora och komplexa projekt genom att använda hundratals parallella AI-agenter inom samma arbetsflöde.
Företagets interna utvärderingar visar också att Opus 4.8 är betydligt mindre benägen än föregångaren att förbise fel i egenproducerad kod och uppvisar lägre nivåer av oönskade beteenden såsom vilseledande svar eller samarbete med missbruk. Samtidigt meddelar Anthropic att de arbetar vidare med nästa generations modeller inom projektet Glasswing, där den mer avancerade modellen Claude Mythos för närvarande testas inom cybersäkerhet innan en bredare lansering kan bli aktuell.
Nya kläder för Microsoft Copilot
Microsoft lanserar en omfattande uppdatering av Copilot och dess integration i Microsoft 365. Den nya designen syftar till att göra AI-assistenten mer anpassad till hur arbete faktiskt utförs, genom att skapa en mer sammanhängande upplevelse mellan olika appar, uppgifter och arbetsflöden. En central förändring är att den tidigare enkla promptytan utvecklas till en mer kontextmedveten arbetsyta som kan anpassa sig efter användarens behov och uppgift.
Företaget introducerar även ett nytt intelligenslager, Work IQ, som kan använda information från exempelvis e-post, dokument, möten och chattar för att ge mer relevanta svar och stöd i arbetet. Samtidigt får Copilot en mer aktiv roll i appar som Word, Excel, PowerPoint och Outlook, där den inte bara svarar på frågor utan även kan föreslå och genomföra ändringar direkt i dokument och arbetsmaterial.
Enligt Microsoft har den uppdaterade Copilot-appen blivit mer än dubbelt så snabb att ladda och svarstiderna för komplexa frågor har förbättrats. Företaget uppger också att användningen av Copilot har ökat markant i flera Microsoft 365-appar sedan de nya funktionerna började rullas ut.
Dela AI-modeller till regeringen
President Donald Trump har undertecknat en exekutiv order som innebär att teknikföretag frivilligt kan ge den amerikanska regeringen möjlighet att granska nya AI-modeller upp till 30 dagar innan de lanseras. Beslutet markerar en förändring jämfört med administrationens tidigare mer avvaktande hållning till reglering av AI och motiveras av växande nationella säkerhets- och cybersäkerhetsfrågor. Ordern innebär även att finansdepartementet ska skapa ett särskilt forum för att granska säkerhetsrisker som upptäcks av avancerade AI-system. Flera ledande teknikbolag, däribland Microsoft, OpenAI, Google och Anthropic, har uttryckt stöd för initiativet och beskriver det som ett försök att balansera innovation och säkerhet. Samtidigt finns oro inom branschen för att granskningarna kan bromsa utvecklingen och bana väg för mer omfattande reglering.
Bakgrunden till det här är en växande debatt om AI:s påverkan på cybersäkerhet, arbetsmarknad och samhälle. Särskilt avancerade modeller som kan identifiera sårbarheter i mjukvara har ökat trycket på regeringen att införa skyddsåtgärder. Trots den nya ordern fortsätter diskussionen om huruvida säkerhetsgranskningar bör vara frivilliga eller obligatoriska.
Är AI ens lönsamt?
Flera teknikföretag börjar ifrågasätta om de snabbt växande kostnaderna för generativ AI verkligen motsvaras av lika stora produktivitetsvinster. Efter en period där många organisationer uppmuntrat anställda att använda AI-verktyg i stor skala har fokus i allt högre grad flyttats till avkastning på investeringarna och hur användningen påverkar affärsresultaten.
Uber är ett av företagen som lyfter frågan och bolagets operativa chef Andrew Macdonald menar att det fortfarande är svårt att tydligt koppla ökade AI-investeringar till fler användbara funktioner eller konkreta produktivitetsvinster. Han beskriver AI som ett kraftfullt verktyg men framhåller att kostnaderna är betydande och att värdet behöver kunna motiveras. Tidigare har även Ubers teknikledning uppgett att företagets budget för användning av Anthropic-modellen Claude Code för 2026 redan var förbrukad i mars.
Liknande diskussioner förs även på andra håll i branschen. Microsoft uppges exempelvis se över användningen av externa AI-verktyg samtidigt som företaget satsar mer på sin egen Copilot-plattform. Utvecklingen speglar en bredare trend där företag i allt större utsträckning granskar de ekonomiska effekterna av sina AI-satsningar och söker tydligare bevis på affärsnytta innan investeringarna fortsätter att växa.
AI-domare i NBA?
NBA:s kommissionär Adam Silver öppnar för att använda AI och automatiserade kamerasystem för att hantera vissa domslut i ligan. Förslaget kommer efter flera uppmärksammade domarmisstag under årets slutspel, där bland annat omdiskuterade linjebeslut har väckt kritik mot domarnivån.
Silver jämför den möjliga lösningen med Hawk-Eye-systemet som används inom exempelvis tennis. Tanken är att kameror runt planen automatiskt ska avgöra objektiva situationer som bollar utanför plan och linjedomslut i realtid, utan att mänskliga domare behöver fatta eller granska besluten. Enligt Silver skulle detta göra spelet snabbare och minska risken för felbedömningar i sådana situationer.
Initiativet är fortfarande på idéstadiet och det är oklart när ett sådant system skulle kunna införas. Förslaget har samtidigt mött blandade reaktioner. Förespråkare ser möjligheter att öka träffsäkerheten i domsluten, medan kritiker menar att ligans problem snarare bör lösas genom bättre tillämpning av befintliga regler och ökad ansvarstagande från domarkåren än genom ytterligare automatisering.
Japan stärker skyddet mot AI
Japans transportministerium uppmanar järnvägsbolag och andra operatörer av samhällskritisk infrastruktur att stärka skyddet mot missbruk av avancerade AI-modeller, däribland Anthropic-modellen Claude Mythos. Initiativet omfattar aktörer inom järnväg, hamnar, flygplatser, logistik och vattenförsörjning, och myndigheten planerar även att inrätta stödcenter för cybersäkerhetsfrågor.
Bakgrunden är en växande oro för att alltmer avancerade AI-system kan användas för att identifiera sårbarheter i tekniska system och därmed öka risken för cyberattacker. Regeringen har tidigare riktat liknande uppmaningar till telekomföretag, mediebolag, finanssektorn och lokala myndigheter. Transportminister Yasushi Kaneko betonade vikten av ett nära samarbete mellan offentlig och privat sektor för att möta de nya hoten. Ministeriet uppmanar samtidigt ledningen för infrastrukturföretagen att prioritera cybersäkerhet genom att avsätta tillräckliga resurser i form av både finansiering och personal.
Och vill undvika desinformation
Japans regerings- och oppositionspartier har enats om att AI-genererade bilder och videor som används i valkampanjer ska märkas tydligt som ”AI-created”. Kravet ska gälla innehåll som kan misstas för att vara äkta, medan material som uppenbart är AI-skapat undantas. Målet är att motverka desinformation och vilseledande innehåll på sociala medier inför kommande val.
Partierna vill lägga fram lagförslaget under parlamentets pågående session för att få reglerna på plats före nästa års lokala val. Förslaget innebär också att vallagen kompletteras med bestämmelser som ska förhindra spridning av falsk information om kandidater på internet, även om eventuella sanktioner ännu inte är fastställda.
Dessutom diskuteras krav på större plattformar att vidta åtgärder mot desinformation och årligen redovisa sitt arbete. Enligt företrädare för det styrande Liberaldemokratiska partiet är det viktigt att balansera yttrandefriheten mot behovet av rättvisa och tillförlitliga val i en tid där sociala medier spelar en allt större roll.
Henrik Krantz
Utvecklingsledare
Göteborgsregionens Innovationsarena
henrik.krantz@goteborgsregionen.se