När AI tystnade tog eleverna ordet
16 april 2026 | Göteborgsregionen
Varje vår genomför Göteborgsregionen ett antal FN- och EU-rollspel på skolor runt om i regionen. Eleverna simulerar FN:s eller EU:s arbete, representerar länder och argumenterar för deras ståndpunkter, oavsett vad de själva tycker. Det är upplevelsebaserat lärande i en av sina mer ambitiösa former och de senaste åren har det också blivit ett konkret exempel på en fråga som engagerar många lärare just nu: hur och när ska AI egentligen användas i undervisningen?
Rasmus Jonsson från Göteborgsregionen har suttit som ordförande för Aranäsgymnasiets FN-rollspel i ca fem år. Han har sett förändringen från talarstolen.
– Förra året märkte vi att eleverna läste innantill från AI-genererade texter. Det var till och med möjligt att se det på typsnitten när de klistrat in text i sina dokument. De använde AI för att svara på frågor från plenum, frågor som också var AI-genererade. Det blev AI som pratade med AI, och hela vinsten med rollspelet försvann.
Mattias Isaksson, lärare på Aranäs, kände igen bilden. Han och hans kollegor hade sett samma sak och bestämt sig för att göra något åt det.
– Tempot i spelet blev väldigt lågt och det som ska vara kärnan, att eleverna verkligen kliver in i sin roll, förstår sin position och argumenterar för den, det uteblev helt enkelt.
Ett omtag
Inför årets spel bestämde sig lärarna på skolan tillsammans med GR för att ändra upplägget. En till synes liten förändring med stor effekt: i stället för att eleverna själva skulle skriva resolutionerna tog GR fram dem. Eleverna fick inte ens se dem förrän spelet startade.
Det innebar att förberedelsetiden fick ett tydligare fokus. Utan en text att producera behövde eleverna i stället lära känna sitt land på riktigt, förstå hur landet resonerar, vilka intressen det har, var det står i aktuella frågor.
På själva speldagen lämnades mobiltelefoner in och de digitala resurserna begränsades till utvalda sidor, bland annat Wikipedia, Landguiden, synonymordlistor, Globalis och regeringen.se.
Debatten vaknade
Skillnaden märktes direkt, enligt Rasmus.
– Eleverna var tvungna att lita på vad de faktiskt kunde. De fick på plats formulera tal, hitta argument och i informella förhandlingar söka stöd för sin linje. Det blev en helt annan nerv i rummet. Debatten blev på riktigt.
Han beskriver hur eleverna också ägde språket på ett annat sätt, inte bara orden, utan förståelsen bakom dem.
– Tidigare har det varit ett problem när de läst innantill utan att förstå vad begreppen betyder. Nu kunde de visa upp sina kunskaper, i allt från språk till samhällskunskap.
Mattias såg samma sak från lärarens håll.
– Eleverna lärde sig mer, helt enkelt. Det gick inte att komma undan med att läsa upp svar man inte förstått. Det ledde till större engagemang, och jag tyckte samarbetet inom grupperna blev bättre, de förstod att de behövde varandra.
Reaktionerna från eleverna var övervägande positiva. Många sa till Mattias att de verkligen gillat det och de äldre elever som gjort rollspelet tidigare år förstod också varför förra årets spel inte blivit lika bra.
Inte ett nej till AI – utan ett när
Det finns något paradoxalt i historien, och Mattias är den förste att lyfta fram det.
– Vi som var med i det här upplägget är några av de lärare som använder AI mest, både i undervisningen och privat. Men jag brukar säga att den viktigaste IKT-kunskapen man kan ha är att veta när tekniken ska och inte ska användas.
För honom handlar det inte om att AI är fel i skolsammanhang. Under förarbetet, när eleverna översatte texter, letade fakta om sitt land eller försökte förstå komplexa sammanhang, var AI välkommen. Det som spelade roll var förståelsen, inte den producerade texten.
– Om förståelsen växer fram med hjälp av AI så är det toppen. Men under själva rollspelsveckan, som mer liknar en examination, var det naturligt för oss att plocka bort den.
Det är en distinktion som kan verka enkel men som kräver både mod och medvetenhet att faktiskt genomföra. På Aranäsgymnasiet valde de att testa och i talarstolen märktes det.