Innovationsarenan och AI-strategin

Prioriteringar för arenan 2026 

I Innovationsarenans Yearbook pekar vi ut sju inriktningar för vägen framåt 2026. Läser vi dessa bredvid AI-strategin är mönstret tydligt: att vi försöker arbeta operativt med precis det strategin prioriterar. Låt oss kolla lite närmare:  

Förmåga och kompetens.

Att bygga AI-förmåga i offentlig sektor är fortsatt en kärnfråga. Vi prioriterar riktade insatser för jurister och personuppgiftsansvariga, chefer med ansvar för styrning och ledning, samt verksamhetsutvecklare. AI-kompetens måste byggas brett och riktat, inte som ett engångsprojekt utan som en löpande kapacitet. Det är det AI-strategin beskriver under arbetsmarknad och kompetensförsörjning, där livslångt lärande och arbetsgivarens aktiva ansvar för kompetensutveckling lyfts som strategiska prioriteter. 

Roller och organisationer förändras. 

Vi ställer oss frågor som: Vilka kompetenser behövs egentligen i offentliga verksamheter framöver? Vilka roller påverkas, förändras eller försvinner, och vilka nya uppstår? Kan vi bygga digitala tjänster själva, och kanske få helt digitala medarbetare? AI-strategin beskriver samma rörelse när den talar om en offentlig sektor i framkant, där AI frigör tid för det som kräver mänsklig närvaro och skapar effektivitet utan ökade kostnader.  

Det gemensamma labbet.

Vår ambition är att tydligare förena kompetensutveckling, tekniskt utforskande och gemensamt lärande, med fokus på lokal och verksamhetsnära AI, specialiserade modeller och hög grad av säkerhet och rådighet. I AI-strategin motsvaras detta av de regulatoriska sandlådorna och, framför allt, AI-verkstaden för offentlig förvaltning. Här hoppas vi kunna knyta fler lokala labb till oss för mer samverkan, samt se hur de nationella satsningarna kan komma att synka med vårt arbete framåt. 

Data, analys och prediktion.

Vi vill hjälpa kommunerna att förstå, städa, strukturera och använda den data de redan har samt utforska hur simuleringar, digitala tvillingar och prediktiva modeller kan användas för förebyggande välfärd. AI-strategin betonar starkt att offentlig förvaltnings datahantering måste stärkas och att data ska vara sökbar, tillgänglig och interoperabel. Denna inriktning speglar direkt en av de nio potentialerna vi identifierade redan i förstudien, att förutse utfall och behov. 

Styrning, ledning och teknikstrategi.

En av våra tydligaste insikter är att kommuners teknikstrategi avgör tempo och rådighet. Utan ett aktivt förhållningssätt till strategiska vägval, kring molntjänster, leverantörsberoende och datalagring, riskerar kommuner att hamna i beroendepositioner de inte valt. Vi arbetar med att ta fram kunskapsunderlag och dialogstöd i samarbete med Göteborgs universitet. AI-strategin beskriver även detta behov, med tydliga ramar, AI-kompetens på ledningsnivå och ett regelverk som möjliggör gemensam utveckling.  
Med denna inriktning hoppas vi kunna stötta det praktiska arbetet med att faktiskt fatta dessa beslut. 

Samarbete och gemensamma krafter.

Vi vill stärka samarbeten med AI Sweden och SKR, snabbare omsätta nationella initiativ regionalt och undersöka om kommuner kan poola resurser, kompetenser och tjänster. AI-strategin betonar att Sverige behöver ett starkt AI-ekosystem och att nordiskt samarbete är nödvändigt, att inga aktörer klarar detta ensamma. Det regionala samarbetet som Innovationsarenan möjliggör hoppas vi kunna brygga ledet mellan enskilda kommuner och nationell nivå. 

Framsyn och AI i samhället.

Vi arbetar med framsyn som metod för att tillsammans utforska möjliga framtider snarare än att försöka förutsäga en enda. Det är särskilt angeläget nu när 2026 är det första valåret med generativ AI som en självklar del av samhällslandskapet, med alla de frågor det väcker om demokrati, källtillit och påverkan. AI-strategin tar AI-genererad desinformation på allvar och lyfter medie- och informationskunnighet som ett skydd för demokratin.