Så stärks dataskyddet i välfärdstekniken genom regionalt samarbete

När kommunerna i Göteborgsregionen använder välfärdsteknik allt mer växer behovet av struktur och samordning kring personuppgifter. I det regionala nätverket för dataskyddskontakter samarbetar flera GR-kommuner för att ta fram gemensamma mallar för socialtjänstens personuppgiftsbehandlingar.

En av deltagarna är Anders Eggertsen, systemförvaltare och dataskyddssamordnare i Stenungsunds kommun.

Bakgrund i AllAgeHub

Anders berättar att arbetet tog sin början som ett inspel via projektet AllAgeHub, en regional satsning som stöttar kommunerna i att använda välfärdsteknik på ett tryggt och effektivt sätt.

– Med ny välfärdsteknik hanteras ofta stora mängder personuppgifter, säger Anders Eggertsen. Vi såg ett behov av att skapa en gemensam överblick.

Det ger också en god grund att stå på även när användningen av AI och automatiserat beslutsfattande inom välfärden ökar menar han.

– Användningen av AI innebär också att personuppgifter kan komma att behandlas på nya sätt. Då måste vi veta exakt vilka behandlingar som finns och vilken laglig grund de vilar på, säger Anders.

En gemensam mall för alla kommuner

Målet är att ta fram en standardmall som alla kommuner i regionen kan använda.

– Det ska bli enklare att se var personuppgifter behandlas, i vilket syfte och med vilken rättslig grund. För kommuner som inte kommit lika långt blir det ett konkret stöd, och för andra en möjlighet att effektivisera och jämföra, berättar Anders.

Gruppen samlar dataskyddssamordnare från Stenungsund, Kungälv, Partille och Lerum. Dessutom har gruppen bjudit in representanter från aktuella professioner för den verksamhet vars personuppgiftsbehandling är aktuell.

Fokus på process snarare än system

En central tanke i arbetet är att fokusera på kommunernas uppdrag istället för på enskilda system vilket annars är vanligt att göra.

– Genom att utgå från behandlingen och inte systemet fångar vi in flera system inom samma process. Då kan mallen användas av kommuner som har olika system och man slipper börja om varje gång ett system byts ut, förklarar Anders Eggertsen.

I stället handlar det om att beskriva vad kommunen faktiskt gör – exempelvis bedriva familjerådgivning, tillhandahålla insatser inom funktionsstöd eller ge stöd inom äldreomsorgen, dvs. processer som förändras mycket lite över tid. På så sätt blir behandlingsregistret stabilt och långsiktigt.

Nästa steg: spridning och konsekvensbedömningar

När registret över socialtjänstens behandlingar är klart är tanken att de också ska ta fram konsekvensbedömningar för risker kopplade till behandlingarna. Och förhoppningen är att modellen ska kunna skalas upp till fler verksamhetsområden.

– Det är komplext, men vi ser redan hur erfarenhetsutbytet leder till effektivare arbetssätt, säger Anders Eggertsen.

Personuppgiftsbehandlingsregister för IFO

I veckan slutförde gruppen ett av produktmålen när personuppgiftbehandlingsregistret för IFO blev färdigt.

 – Det är väldigt glädjande att se att arbetsgruppen nått sitt första produktmål,  det är ett lysande exempel på när samarbete förenklar arbetet för våra medlemskommuner, säger Samuel Sjunnesson, projektledare för AllAgeHub som initierat arbetsgruppen.

Nästa steg i arbetet är att varje kommun anpassar registret för sin organisation. Vill du ta del av registret? Kontakta Samuel Sjunnesson.