Skola och AI – vad behöver elever faktiskt lära sig? 

Just nu pratar många om AI i skolan. Det handlar om effektivisering av lärarnas arbetstid, höjd kvalitet i undervisningen, mobilförbud, fler pärmar, datadrivet arbete, kognitionsvetenskap, AI-assistenter… ja, listan kan göras lång. Och när vi väl sätter upp ”AI” på agendan hamnar ofta alla dessa frågor i samma rum.

Men låt oss andas en stund. Jag vill i den här krönikan fokusera på en fråga: vad skolan faktiskt behöver undervisa om generativ AI. Alltså inte bara hur elever använder AI i sitt skolarbete eller hur lärare kan planera lektioner med hjälp av AI, utan vilka kunskaper eleverna själva behöver ha för att förstå och hantera den nya verkligheten.

Skolans uppdrag

Om vi kikar i läroplanen står bland annat:

• ”Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.”
• ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling… De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Redan här ser vi att generativ AI ryms i skolans uppdrag. Eleverna ska utveckla digital kompetens, kunna värdera information och förstå digitaliseringens konsekvenser. Så vi kan då snabbt lista några centrala kunskaper:

• känna igen AI-genererat innehåll,
• analysera trovärdighet och bias i material,
• förstå hur AI kan förstärka stereotyper och ideal,
• se riskerna med manipulerat material som deepfakes,
• förstå hur generativ AI påverkar relationer, sexualitet och samtycke,
• känna till hur AI används i samhället och demokratin,
• förstå begrepp som bias och hallucinationer,
• reflektera kring etik, upphovsrätt och ett ansvarsfullt användande.

Detta är bara början. Låt oss ta några exempel.

Bildämnet och AI

I kursplanen för Bild (7–9) står det bland annat:

• ”Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.”

I en tid då AI kan generera realistiska bilder på sekunder blir det omöjligt för bildlärare att bortse från generativ AI. Här ryms frågor om yttrandefrihet, integritet och rättigheter, men också om hur samtida bilder formas, sprids och vilka budskap de förmedlar.

Samhällskunskap och AI

I samhällskunskap är kopplingen minst lika tydlig:

• Hur påverkar AI nyhetsvärdering, normer och värderingar?
• Vilka möjligheter och risker innebär AI för demokratin, när desinformation och propaganda kan förstärkas i en helt ny skala?
• Hur ska unga förstå påverkanskampanjer och filterbubblor i en tid av AI-genererade nyheter och inlägg?

Andra ämnen

Det här stannar ju såklart inte vid ämnena bild och samhällskunskap.

• I svenska kan elever analysera AI-genererade texter och reflektera över språk, trovärdighet och källkritik.
• I teknik handlar det om att förstå hur algoritmer och maskininlärning fungerar. 
• I NO-ämnena kan eleverna diskutera etiska frågor: vad händer när AI används i medicin, klimatforskning eller energisystem?

Kort sagt och utan att gå igenom hela läroplanen, generativ AI är inget tillval. Det är redan en självklar del av skolans uppdrag.

Kontinuerlig ämnespåfyllning för lärare

Här uppstår den verkliga utmaningen, hur ska lärare hålla jämna steg med utvecklingen? Tekniken går framåt i rasande takt och det räcker inte med enstaka studiedagar, där vi också riskerar att blanda alla frågor under samma stund.

Kanske behöver vi mer än någonsin bygga en kultur där lärande om till exempel AI är kontinuerligt, på samma sätt som när forskningen utvecklas i andra ämnen. Det kan handla om:

• fortbildning i takt med samhällsutvecklingen, inte som punktinsatser utan som en löpande process, 
• kollegiala samtal, där vi delar både utmaningar och lyckade exempel från klassrummet med fokus på en fråga i taget,
• tillgång till resurser som uppdateras regelbundet, så att vi inte halkar efter när AI förändras från ett år till ett annat.

På så sätt blir generativ AI som innehåll inte något vid sidan av, utan en naturlig del av skolans fortbildning, precis som när ny forskning, nya samhällsfrågor eller nya medier påverkar undervisningen i stort.

Vi behöver inte vänta på att generativ AI ska skrivas in i läroplanen, riktlinjer eller nationella strategier. Uppdraget finns redan där. Frågan är inte om vi ska undervisa om generativ AI, utan hur och vad.