Det börjar nästan alltid med en fråga som ingen riktigt vet svaret på och i det här fallet var frågan enkel att formulera, men svårare att besvara: kan AI hjälpa kommunikatörer att förstå sina invånare bättre? Inte ersätta dem eller ge definitiva svar. Utan fungera som ett bollplank och ett sätt att testa material, utmana antaganden och ställa bättre frågor.
Att låta AI skriva kod är otroligt användbart. Det funkar som bäst när det handlar om mindre, avgränsade tillämpningar – och när ”vibecodaren” (alltså den som matar AI:n med önskemål) vet exakt vad hen vill ha. Ju oklarare beställning, desto oklarare produkt.
Arbetsgruppen arbetar nu med att ta fram en slags referenskonsekvensbedömning med syfte att vara användbar för att bedöma dataskyddets konsekvenser vid användning av Svea. Målet är att skapa ett stödmaterial som kommunerna kan bygga vidare på utifrån sina egna behov, verksamheter och användningsområden.
I förra nyhetsbrevet skulle vi prata om organisering, men råkade snubbla rakt ner i dokumenthanteringsplanernas underbara värld. Det var kanske inte den mest spikraka vägen, men en nödvändig omväg. Nu borstar vi av oss och återvänder till frågan kring hur vi ska organisera oss när vi ska städa och skapa värde med vår statiska verksamhetsdata.
Christina och Martine fortsätter arbeta med en av förutsättningarna kring nyttjandet av AI, nämligen data. I veckans krönika resonerar de kring dokumenthanteringsplaner, ökad mängd av information, aktualitet och vilka perspektiv vi behöver ha.
Henke har funderat på vad som händer när samtalet om ett resultat förvandlas till ett samtal om hur resultatet togs fram. Det är en subtil förflyttning, men den har konsekvenser. Särskilt nu när AI är inblandat för då verkar den förflyttningen ske nästan automatiskt.
IMY:s nya rapport om AI-baserad transkribering i socialtjänsten ger konkret vägledning i hur dataskyddsregler kan tillämpas i praktiken. För oss är den ett viktigt stöd i det fortsatta DPIA-arbetet för Svea, särskilt kring rättslig grund, mänsklig kontroll och lämpliga skyddsåtgärder. Läs mer om vad rapporten innebär för vårt arbete och nästa steg framåt.
Vad händer när en generation vänjer sig vid relationer där de alltid får rätt? I en tid av AI-kompisar och ständig digital bekräftelse blir frågan om hur vi lär oss att möta varandra viktigare än någonsin. Läs Martines krönika kring framtidens samhällsmedborgare.
Hur ser grundskolans lokaler ut år 2040? Vi testar just nu en ny metod för att förstå framtiden bättre och vill ha din hjälp! Dela dina perspektiv och bidra till ett gemensamt kunskapsunderlag som hjälper oss att kanske förstå framtiden lite mer, redan idag.
Under våren har Innovationsarenan tillsammans med professorerna Johan Lundin och Thomas Hillman på Institutionen för tillämpad IT, vid Göteborgs universitet, genomfört kartläggande samtal om strategisk kompetensutveckling i skolchefers ledningsgrupper i Göteborgsregionens 13 medlemskommuner. Lyssna på podden som presenterar de preliminära resultat som hittills har identifierats.
AI förändrar snabbt förutsättningarna för styrning och ledning i skolan samtidigt som nationella riktlinjer saknas. GR och Innovationsarenan har tillsammans med nationella aktörer varit med och tagit fram ett scenarioverktyg som ger stöd i att fatta välgrundade och etiskt hållbara beslut om AI. Här kan du läsa mer och ta del av hur verktyget kan användas i praktiken.
Göteborgsregionen utvecklar digitala, kostnadsfria utbildningar kring generativ AI – för lärare. Den första utbildningen ger en gemensam grund i vad generativ AI är och vad det innebär för undervisning, kunskap, bedömning och källkritik. Under våren lanseras en andra utbildning som fokuserar på hur AI kan användas i undervisningen för att utveckla elevers lärande.
När AI börjar användas i skolans mest känsliga processer skärps kraven rejält. EU:s AI-förordning ställer nya krav på transparens, rättvisa och mänsklig kontroll – men vad betyder det i praktiken för bedömning, betygssättning och lärarens ansvar i en redan komplex verksamhet? När tekniken möter skolans uppdrag aktualiseras frågor om rättssäkerhet, bias och vad det egentligen innebär att fatta välgrundade beslut. Den här veckan skriver Christina om både möjligheter, utmaningar och vad det innebär för skolan framåt.
Johan har den här veckan satt fingret på en återkommande dröm i skolans AI-samtal: den perfekta studiekompisen. En AI som alltid finns där, anpassar sig efter elevens nivå och hjälper precis när det behövs. Men vad krävs egentligen för att en sådan lösning ska stödja lärande på riktigt, utan att ta över tänkandet?
Vad händer med lärandet när AI gör jobbet åt eleverna? På Aranäsgymnasiet blev svaret tydligt när elever började läsa upp AI-genererade svar utan att förstå innehållet. Genom ett omtag där AI begränsades under själva spelet förändrades både engagemanget och lärandet. Här kan du läsa mer om vad som gjorde skillnaden och vad det säger om när AI hör hemma i undervisningen.
